Denna studie undersöker vilka förutsättningar för digitalisering som finns inom digitalkompetens samt tillgång till digitala redskap och hur de används i olika förskolor. Detta är ett viktigt ämne att lyfta eftersom digitalisering blir allt mer vanligt i dagens samhälle. Syftet med denna studie är att skapa kunskap om digitalisering i förskolan. Detta genom att jämföra vilka digitala redskap förskollärarna beskriver att de har tillgång till och i vilket syfte de använder dem tillsammans med barnen på sin förskoleavdelning samt vilka kunskaper förskollärarna har och vilken fortbildning de erbjuds inom området digitala redskap. I den nya läroplanen för förskolan som börjar gälla i juli 2019 förstärks arbetet med digitalisering i förskolan, “Förskollärare ska ansvara för att varje barn får använda digitala verktyg på ett sätt som stimulerar utveckling och lärande” (Lpfö 18, s.15). Studien är kvalitativ samt kvantitativ och utgår från det designteoretiska synsättet med self report som metod. Self report innebär enligt Davidsson (2007) att respondenterna får svara på frågor skriftligt och sedan analyseras svaren. Urvalet är tio pedagoger med förskollärarutbildning på nio olika förskolor varav tio olika avdelningar i fyra olika kommuner samt både privata och kommunala förskolor. Resultatet visar att alla förskolorna i studien har tillgång till digitala redskap men att det skiljer sig åt mellan förskolorna hur många redskap de har. De digitala redskapen ses som användbara eftersom de går att individanpassa och följa varje barns enskilda lärande och utveckling. Förskollärarna anser att det behöver synas att lärplattan är mer än bara spel och att de digitala redskapen är ett bra komplement till allt annat material som finns på förskolan. Lärplattan ses som ett bra hjälpmedel för att enkelt kunna ta tillvara på barnens frågor och tillsammans söka fakta. Det är förskollärarnas förutsättningar till kunskap och tillgångar samt tiden som är avgörande för hur det ska bli för barnens möjliga lärande inom digitala redskap. Resultatet visar att endast i en av de fyra undersökta kommunerna finns en övergripande fortbildning för förskollärarna annars erbjuds inga större utbildningar eller fortbildningar på förskolorna. Det finns dock skillnader i om förskollärarna själva valt att söka kunskap inom området eller inte.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hb-21272 |
| Date | January 2019 |
| Creators | Carlsson, Amanda, Källberg, Johanna |
| Publisher | Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds