Omfattande forskning finns på hur rektorer och lärare kan arbeta för att främja nyanlända elevers lärande och utveckling samt skapa en inkluderande skola för alla. Däremot är ett outforskat område specialpedagogiska insatser för nyanlända elever. Denna studie undersöker hur arbetsfördelningen mellan olika skolprofessioner i skolorna ser ut. Överlappar yrkesrollerna varandra? Underminerar rollerna varandra, utifrån Hughes (1958) och Abbotts (1988) professionsteoretiska perspektiv? Studiens syfte är att öka kunskapen om hur olika professioner i skolan reflekterar kring sitt ansvar i samband med mottagande av nyanlända elever i årskurs 7–9 i förberedelseklass (FBK) eller direktplacering. Frågeställningarna är följande: 1) Hur beskrivs organisationen av mottagandet av nyanlända elever av tre olika professioner i skolan? 2) Hur uppger de olika professionerna att de skapar förutsättningar för nyanlända elever att utveckla språk, sociala relationer och kunskaper i skolverksamhet? 3) Hur beskriver de olika professionerna sitt professionsansvar för att skapa inkluderande lärmiljöer för nyanlända elever? och 4) Vilken mottagningsmodell beskriver professionerna som den mest gynnsamma för nyanlända elever? Studiens intervjuer analyseras med hjälp av tematisk analys och utgår från fyra befintliga arbetsområden för respektive yrkesprofession: 1) placering av nyanlända elever, 2) förutsättningar för skapandet av elevers sociala relationer, 3) kopplingen mellan språk- och kunskapsutveckling, samt 4) att konstruera inkluderande lärmiljöer. Utifrån respondenternas utsagor kan studiens resultat visa att det endast är SVA-lärare, modersmålslärare och studiehandledare som arbetar med nyanlända elevers utveckling för skolframgång. Rektorer styr verksamheten medan specialpedagoger arbetar med elever i behov av särskilt stöd. Studiens slutsats påvisar fördelar och nackdelar med mottagningsmodellerna FBK och direktplacering där respondenternas perspektiv på vilken modell som är den mest gynnsamma för nyanlända elever skiljer sig åt. Rektorer och SVA-lärare anser mottagningssystemet i den egna skolan vara det mest gynnsamma för nyanlända elever. Specialpedagogerna anser, oavsett mottagningssystem på skolan de arbetar på, att man bör sträva efter FBK för nyanlända elever. Specialpedagoger avviker från rektorer och SVA-lärare och menar att de inte arbetar med nyanlända elever om de inte påvisar behov av särskilt stöd.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-531266 |
| Date | January 2024 |
| Creators | Aho, Tibel |
| Publisher | Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningssociologi |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Examensarbete vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningssociologi |
Page generated in 0.0024 seconds