Syftet med studien var att lyfta fram vilken betydelse kunskap om läs- och skrivsvårigheter kan ha för arbetet i skolan och det lärarna gör. Därför ville vi tydliggöra hur pedagoger uppfattar innebörden av läs- och skrivsvårigheter, samt hur de hanterar och förebygger dessa för att se om valet av åtgärder påverkas av hur man resonerar om svårigheterna. För att fånga syftet använde vi en kvalitativ forskningsmetod och semistrukturerade intervjuer med tio pedagoger. Resultatet visade att innebörden av läs- och skrivsvårigheter var svår att tydliggöra. Respondenterna identifierade läs- och skrivsvårigheter på likartat sätt med kännetecken som avledningsfel, fonologiska fel, utelämnande och tillägg av bokstäver samt långsam läsning. Det förebyggande arbetet handlade i stor uträckning om fonologiskt grundarbete, och Bornholmsmodellen nämndes. I det praktiska arbetet lyfte respondenterna fram pedagogiska och databaserade hjälpmedel, multisensorisk stimulering, direkt undervisning, automatisering, god inlärningsmiljö, pedagogisk kompetens och fonologiskt grundarbete. Resultatet visade att dyslexidiagnosen medförde andra rättigheter t.ex. databaserade hjälpmedel. Vår slutsats är att kunskaper om det teoretiska fältet har betydelse för hur skolan hanterar och förebygger läs- och skrivsvårigheter.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mdh-267 |
| Date | January 2007 |
| Creators | Laurin, Ingela, Andersson, Birgitta |
| Publisher | Mälardalens högskola, Institutionen för samhälls- och beteendevetenskap, Mälardalens högskola, Institutionen för samhälls- och beteendevetenskap, Institutionen för samhälls- och beteendevetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0018 seconds