Både nationella och internationella mätningar visar att de svenska elevernas resultat sjunker i de naturvetenskapliga ämnena (Utbildningsstatistiksenheten 2015; Skolverket 2014). För att motverka denna trend anser många forskare att man bör arbeta med språket explicit (Gibbons 2013; Hajer & Meestringa 2014; Johansson & Sandström 2015). Emellertid är det många lärare som saknar kunskap om hur man kan arbeta med språk- och ämnesintegrering i undervisningen. Dessutom är den naturvetenskapliga diskursen så pass abstrakt att Hajer (2015) menar att den bör ses som ett nytt språk. Därför exemplifierar vi i denna studie hur man kan arbeta med språkinriktad undervisning i teknik med elever i de yngre åldrarna genom att designa undervisning, som utförts under åtta lektioner i årskurs två. Denna klass delas sedan in i två jämförelsegrupper, starka- och svaga- textbrukare. För att mäta kunskapsutvecklingen användes för-, efter- och fördröjd eftertest som bedöms kvalitativt i en matris. Med hjälp av matrisen och analys av ordval skapas dessutom kvantitativ data. Både kvalitativ och kvantitativ data analyseras sedan med hjälp av Vygotskij sociokulturella teori och genrepedagogikens mode kontinuum. Resultatet visar att genom arbete med språkinriktad undervisning har eleverna kunnat tillägna sig både kunskap om språket och ämnet. Vidare visar resultatet att för elever som anses vara svaga textbrukare har denna typ av undervisning stor betydelse vid språk- och kunskapsutveckling. Undervisningsförsöket behandlar teknikämnet men vi anser att de metoder som används även går att applicera på övriga naturvetenskapliga ämnen och i arbetet talar vi därför om kunskapsutveckling i både naturvetenskap och teknik. / Both national and international surveys show that the Swedish pupils' performance drops in the natural sciences (Utbildningsstatistiksenheten 2015; Skolverket 2014), and as remedy to this trend, many researchers suggest explicit work with the language (Gibbons 2013; Hajer & Meestringa 2014; Johansson & Sandström 2015). However, many teachers lack the knowledge of how to work with language and subject integration in their classes. Moreover, the scientific discourse is seen as an abstract language that Hajer (2015) argues should be seen as a new language. Therefore, in this study we want to exemplify how to work with language-oriented teaching in technology with pupils in lower elementary school. To demonstrate this, we have designed a unit in technology education, which was conducted during eight lessons in grade two. The class was then split into two comparison groups, strong- and weak-text users. The pupils also did pre-, post- and delayed post-tests. The tests are then assessed qualitatively in a matrix. Using the matrix and analysis of the vocabulary we also created quantitative data. Both qualitative and quantitative data are then analyzed using Vygotsky’s sociocultural theory and the genre based idea of, mode continuum. The result of this study shows that through language and subject integration, pupils have been able to acquire both knowledge of the language and the subject. Furthermore, the results show that for pupils who are considered weak text users this type of teaching has a great importance to their language and knowledge development. This study based on a teaching experiment deals with the subject of technology but we believe that the methods also can be applied to the natural sciences and therefore in this study we talk about knowledge development in science and technology.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-35515 |
| Date | January 2016 |
| Creators | Arias Tasnadi, Carina, Tuveson, Myrna |
| Publisher | Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Malmö högskola/Lärande och samhälle |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0024 seconds