Konkurser ökar allt mer i Sverige och de bakomliggande skälen granskas allt för lite. Kredit och obeståndsrätt är ett område som ständigt utvecklas, trots det så finns inga riktlinjer kring tillämpningen gällande särskilda skäl. En gäldenär som inte rätteligen kan betala sina skulder allteftersom de förfaller till betalning är på obestånd och blir därför föremål för en företagsrekonstruktion eller konkurs. Företagsrekonstruktion genomgår företag innan de föremål för en konkurs. Med företagsrekonstruktion avses att bolaget får hjälp med att rekonstruera bolaget så att skulderna betalas i den mån det är möjligt. Borgenärerna som har fordringar på gäldenären får betalt i turordning. Bolag som inte har möjligheten att betala de förfallna skulderna och som under en längre tid varit på obestånd blir således föremål för en konkurs. Vid en konkurs så utser rätten en konkursförvaltare till konkursboet. Vidare ska förvaltaren vidta de åtgärder som krävs för att främja en förmånlig och snabb avveckling av boet enligt 7 kap. 8 § KonkL. En konkursansökan uppstår i samband med att en borgenär eller en gäldenär ansöker om det hos tingsrätten. Tingsrätten är den domstol som sedan prövar ansökan. Oftast beviljas konkursansökningar utan vidare utredning, vissa av ansökningarna upphävs även vid en överklagan till hovrätten eller högsta domstolen. En konkursansökan som avslås kan bero på att det finns särskilda skäl för det, exempelvis att personen ifråga saknar behörighet att ansöka om konkurs. Behörighetskravet är tämligen vagt i svensk konkurslagstiftning, vilket är ett återkommande problem för många näringsidkare. Detta leder till att domstolar dömer olika, vissa har mer erfarenhet än andra. Det förekommer även att konkursdomare förbiser behörigheter för att istället fokusera på om bolaget är på obestånd eller inte. Domstolen förutsätter enligt presumtionsregeln att de uppgifter som inkommer från gäldenären själv vid en konkursansökan är riktiga i sak. Vidare finns det inte skäl att anta att företaget inte är på obestånd när en ansökan inkommer från gäldenären själv. Problemet kan grundas i att en ställföreträdare ansöker om konkurs utan styrelsen vetskap. Beslut om att ansöka om konkurs ska tas på bolagssammanträdet. Syftet med uppsatsen är att utreda gällande rätt samt uppger reflektioner till ett framtida lagförslag för att förebygga att bolag försätts i konkurs. En lagändring bör ske i form av omarbetning av 2 kap. 7 § KonkL, eftersom vidare utredning när särskilda skäl föreligger, inte fungerar i praktiken. En form av legitimering bör ske i form av protokoll från bolagssammanträdet, angående konkursen.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-68800 |
| Date | January 2018 |
| Creators | Sjöberg, Caroline, Shilekani, Sabina |
| Publisher | Karlstads universitet, Avdelningen för juridik, Karlstads universitet, Avdelningen för juridik |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0023 seconds