Vi ville ta reda på hur specialpedagoger och speciallärare resonerar kring dilemmat att elever i behov av särskilt stöd riskerar att exkluderas istället för att inkluderas vid upprättandet av åtgärdsprogram samt huruvida kartläggningsprocessen och därpå beslutade åtgärder präglas av ett kategoriskt/kompensatoriskt, kritiskt, dilemmaperspektiv eller ett relationellt perspektiv.Vi valde att intervjua åtta specialpedagoger och speciallärare. Intervjun är en kvalitativ undersökningsmetod som är lämplig i empiriska undersökningar med syftet att synliggöra människors erfarenheter. Vi använde en semistrukturerad intervjuguide och materialet analyserades utifrån tematisk analys. Resultatet visar vikten av att utveckla ett mer inkluderande arbetssätt där stöd istället ges i elevens klassrum samt att samtliga av de fyra specialpedagogiska perspektiven förekommer men att det kategoriska/kompensatoriska perspektivet dominerar. Den teoretiska utgångspunkten för vårt arbete är Bronfenbrenners utvecklingsekologi. Den växelverkan som beskrivs, inom samt mellan de olika nivåerna och hur detta påverkar ett barns utveckling, förstärker betydelsen av god samverkan mellan alla parter när en elevs behov ska kartläggas.Gemensamt för våra respondenter är uppfattningen om att mycket arbete återstår innan alla elever erbjuds en tillgänglig lärmiljö i och utanför sina ordinarie klassrum och att vägen dit kantas av möjligheter såväl som hinder när det gäller kunskap och attityder bland skolans aktörer.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:su-207811 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Löfgren, Annika, Larsson, Heléne |
| Publisher | Stockholms universitet, Specialpedagogiska institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0013 seconds