Traditionellt sett har poesin varit talad, inte skriven, något som framförts på scen framför en publik. Den politiska användningen av estradpoesi är inget nytt påfund. Brukspoesi och tillfällespoesi i flera olika former har använts för att övertyga eller övertala publiken om olika samhällspolitiska frågor. Det retoriska talet har fått mycket uppmärksamhet för sin starka relation till politik, men hur fungerar det när talet är poesi? Denna uppsats vill fördjupa förståelsen av poesi som framförs på scen och hur den fungerar som en politisk handling. Detta görs genom att undersöka en specifik poesigenre: Poetry slam. Poetry slam är en tävling i estradpoesi som under de senaste trettio åren växt fram världen över, och många utnyttjar sin tid framför micken till att ta upp politiska åsikter eller personliga berättelser med en politisk agenda. Uppsatsen undersöker hur åtta olika poeter som tävlade i SM i Poetry slam 2019 använder sig av Poetry slam som en politisk plattform. Den undersöker på vilket sätt dikterna tar upp aktuella samhällspolitiska frågor, hur dessa frågor gestaltas samt hur olika strategiska manövreringar väcker identifikation hos publiken. Då dikterna måste vara skrivna av poeterna själva, men inte måste vara baserade på egna erfarenheter, blir det tydligt att poeterna genom dikterna konstruerar en identitet. Uppsatsen undersöker därför även hur detta används som ett medel för att övertyga eller övertala.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-402901 |
| Date | January 2019 |
| Creators | Bergman, Madeleine |
| Publisher | Uppsala universitet, Litteraturvetenskapliga institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0017 seconds