Studien beskriver hur polariseringen mellan olika grupper har ökat i samhällen i stora delar av världen och hur sociala medier ibland kan förstärka denna tendens. Möjligheterna som finns att långsiktigt motverka detta i Sverige belyses genom att visa hur lärarna inom ramen för ämnesplanen i samhällskunskap i större utsträckning kan använda ett socialpsykologiskt och vetenskapligt perspektiv i undervisningen av sociala, ekonomiska och politiska frågor. Ämnesdidaktik, motivationsteorier och socialpsykologisk forskning visar hur elevers motivation och förståelse för samhällskunskap kan förbättras, genom att i högre grad koppla undervisningen till elevernas livsvärld och betona sambanden mellan individer, grupper och samhälle. Den empiriska delen av studien undersökte 96 elevers och 7 lärares motivation och förståelse i samhällskunskapsundervisningen och dess olika delar i sociala, ekonomiska och politiska frågor. Dessutom undersöktes elevers och lärares syn på den ökande polariseringen mellan olika grupper i samhället och ifall lärares olika undervisningsperspektiv hade samband med elevers motivation och förståelse. Vidare undersöktes om undervisningsperspektiv hade samband med elevers motivation och förståelse i relation till hur ofta läraren tagit upp den ökande polariseringen. Undersökningen gjordes på slumpmässigt utvalda skolor i olika delar av Sverige genom webbenkäter samt intervjuer som komplettering till enkätdelen. Intervjupersonerna uttryckte ett behov av en ökad undervisning om polariseringens möjliga hot mot demokratin. Resultatet från enkäten analyserades med statistiska metoder och relaterades till motivationsteorier, samhällskunskapsdidaktik och socialpsykologiska teorier. Där framkom att samhällskunskapslärare enligt eleverna mest undervisade ur ett faktaperspektiv och minst ur ett vetenskapligt perspektiv. Elever som i högre utsträckning upplevde en polarisering mellan grupper i samhället visade en större motivation och förståelse för samhällskunskap. En interaktionseffekt indikerade en lägre motivation och förståelse för ämnet när läraren tagit upp polarisering i undervisningen ur ett faktaperspektiv. Ett motsatt samband visades när läraren i stället tagit upp polarisering ur ett socialpsykologiskt perspektiv som då visade ett positivt samband med elevernas motivation och förståelse. Studien visade också ett generellt samband där elevernas motivation och förståelse ökade när läraren betonade ett socialpsykologiskt perspektiv i samhällskunskapsundervisningen.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-57377 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Grundström, Per |
| Publisher | Malmö universitet, Institutionen för samhälle, kultur och identitet (SKI) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0029 seconds