I Stockholm pratades det om klubbdöden under 2019 eftersom flera högljudda kulturaktiviteter behövt stänga i innerstaden. Den huvudsakliga anledningen var konflikter mellan boende och kulturaktiviteter om bullerstörningar som naturligt uppstår när människor ska bo, verka och leva i en tät blandstadsmiljö. I Slakthusområdet ska denna problematik bemötas för att bli en nöjes- och evenemangsknutpunkt tillsammans med höga målsättningar om bostadsbyggande i blandstad. Den tidigare forskningen visar på att god ljudmiljö är mer komplext än endast reduceringen av önskade ljud utefter mätbara decibel. I Kulturkvarteren möts förståelsen av god ljudmiljö och blandstaden vid planeringen av högljudda kulturaktiviteter och utgör därför fallet i denna studie. I form av en kvalitativ innehållsanalys studerades planeringens förutsättningar, intentioner och åtgärder för att svara på om god ljudmiljö och blandstad är förenligt vid planeringen av högljudda kulturaktiviteter. För att studera det tillämpades teorin om ljud som en resurs och ljud som oönskat buller tillsammans med teorier om vad som utgör blandstaden. Dokumentstudier innefattade Slakthusområdets planprogram och Kulturkvarterens olika plandokument. Övergripande dokument från myndigheter studerades också för att skapa en större förståelse för planeringens förutsättningar. Intervjuer utförde med en planarkitekt, miljöutredare, nationell bullersamordnare, jurist och akustiker på Boverket, Naturvårdsverket, Miljöförvaltningen och Stockholms stad. Resultaten visar på att, i Kulturkvarteren, har ett defensivt förhållningssätt utgåtts ifrån där kulturaktiviteters ljudnivåer begränsas för att möjliggöra blandstadskvaliteteter. Möjliggörandet av en större variation i funktioner, människor och aktiviteter på den lilla skalan underbygger planeringens intentioner och åtgärder för en ljudmiljö där ljudkällor ska vara i balans med varandra för att inte maskera andra ljud. Bostadens riktvärden för ljud är den centrala faktorn i förutsättningarna för ljudmiljön i blandstaden och planeringens intentioner för den urbana ljudmiljön kunde därför ses som en funktion av bulleråtgärder snarare än direkta intentioner och åtgärder. Planeringen av kulturaktiviteter innebar därför inte en god ljudmiljö där högre kulturella ljud konsolideras i blandstadsmiljön utefter ljudets mening och sociokulturella kontext. Kulturkvarteren som en plats där högre kulturellt ljud görs möjligare, i högre grad, än i resten av innerstaden kunde därför ifrågasättas. Förenligheten i god ljudmiljö och blandstad vid planeringen av högljudda kulturaktivitet i Kulturkvarteren är hög i många aspekter. Högre ljudnivåer i lokaler möjliggörs och en god ljudmiljö utomhus och i bostäder säkerställs baserat på effekten på människors fysiologiska hälsa. Det förutsätter däremot en förståelse av god ljudmiljö som tystare där högre ljud, oberoende av dess subjektiva uppskattning, ska reduceras eller kontrolleras. Förenligheten i god ljudmiljö och blandstad är därför kontextuell. Högre ljudnivåer som en resurs kan innebär goda ljudkvaliteter utifrån platsens sociokulturella aspekt och ljudets mening men det är mindre förenligt med blandstaden på grund av riktvärdenas tillämpning men även planeringen intentioner för blandstadskvaliteter på den lilla skalan. Möjliggörandet av högre kulturljud i Kulturkvarteren innebar en reglering som säkerställer att riktvärden inte överstigs och inte att högre ljudnivåer möjliggörs i den urbana miljön. Jag anser därför att god ljudmiljö måste lyftas i bredare mening för att möjliggöra en större variation av ljudmiljöer som kan skapa platser i innerstaden för de kulturaktiviteter som inte ryms under riktvärdenas mätbarhet men som tillför andra goda ljudkvaliteteter. / In Stockholm, there was a discussion about the death of clubs in 2019 due to the closure of several vibrant cultural activities in the city centre. The main reason behind this was conflicts between residents and cultural activities regarding noise disturbances that naturally occur when people live, work, and coexist in a densely populated urban environment. In the Slakthusområdet area, efforts are being made to address this issue and transform it into a hub for entertainment and events, while also setting ambitious goals for mixed-use residential development. Previous research indicates that a good sound environment is more complex than simply reducing the desired sounds based on measurable decibels. In one of Slakthusområdets areas, Kulturkvarteren, the understanding of a good sound environment meets mixed-use urban development when planning for loud cultural activities, thereby making it the case of the study. Using a qualitative content analysis approach, this study examines the conditions, intentions, and measures taken in the planning process to determine whether a good sound environment and mixed-use urban development are compatible when planning for loud cultural activities. To study this, a theoretical framework consisting of sound as a resource and sound as unwanted noise was applied. This was then studied by applying theory regarding what constitutes the mixed-use city. The study involved examining documents such as the Slakthusområdet's master plan and various planning documents related to the Kulturkvarteren. Additionally, overarching documents from relevant authorities were also studied to gain a better understanding of the planning conditions. Interviews were conducted with a planning architect, environmental assessor, national noise coordinator, lawyer, and acoustician from Boverket, Naturvårdsverket, Miljöförvaltningen, and the City of Stockholm. The findings demonstrate that, in Kulturkvarteren, a defensive approach has been taken, wherein the sound levels of cultural activities are limited to enable mixed-use qualities. Facilitating a greater variety of functions, people, and activities on a small scale supports the intentions and measures of the planning process aimed at achieving a sound environment where sound sources are balanced to avoid masking other sounds. The residential sound standards serve as a pivotal factor in shaping the acoustic conditions in the mixed-use city, and the planning intentions for the urban sound environment can therefore be viewed as a function of noise control rather than direct intentions and measures. Consequently, the planning of cultural activities does not result in a good sound environment where higher cultural sounds are integrated into the mixed-use environment based on the meaning of sound and sociocultural context. Therefore, the notion of the Kulturkvarteren as a place where higher cultural noise levels are enabled compared to the rest of the city could be subject to scrutiny. The compatibility between a good sound environment and mixed-use in the planning of loud cultural activities in Kulturkvarteren is favourable in several aspects. Higher sound levels indoors are made possible, and a favourable sound environment is ensured outdoors and in residential areas based on the impact on people's physiological well-being. However, this presupposes an understanding of a good sound environment as being quieter, where higher sounds, regardless of their subjective appreciation, should be reduced or controlled. Therefore, the compatibility between a good sound environment and mixed-use is context dependent. Higher sound levels, as a resource, may provide favourable sound qualities based on the sociocultural aspect of the location and the meaning of sound. However, it is less compatible with the mixed-use city due to the application of sound standards and the planning intentions for mixed-use qualities on a small scale. The facilitation of higher cultural sounds in the Kulturkvarteren entailed regulation to ensure that sound standards are not exceeded, rather than enabling higher sound levels in the urban environment. Hence, I argue that a broader understanding of a good sound environment is necessary to allow for a greater variety of sound environments that can create spaces in the city centre for cultural activities that fall outside the scope of measurable sound standards but contribute to other favourable sound qualities.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:bth-24751 |
| Date | January 2023 |
| Creators | Wallenius Kral, Martin |
| Publisher | Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0041 seconds