Den här avhandlingen syftar till att utveckla kunskap om lärande på den lokala nivån inom fackföreningsrörelsen. Det är en etnografisk beskrivning och analys av hur en fackföreningsstyrelse på en arbetsplats hanterar vardagens fackliga arbete och de krav på lärande som det innebär. I studien undersöks förutsättningarna för en nytillträdd och oerfaren facklig styrelse. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande beskrivs och analyseras det fackliga styrelsearbetet under tre år, de olika utvecklingsprocesser detta genererar samt hur fackliga aktiviteter och processer samspelar med hur styrelseledamöternas deltagande och den fackliga praktiken förändras. Att det saknas facklig erfarenhet och kunskap på arbetsplatsen har betydelse för den nya styrelsens förutsättningar för lärande. Studien visar att styrelseledamöternas definition av situationen är avgörande för inriktningen på styrelsearbetet. I studien identifieras tre kvalitativt olika perioder av fackligt arbete och lärande: revolutionen, nybygget och reträtten. Styrelsens kontakter med fackföreningsrörelsen utanför den lokala arbetsplatsen har en avgörande betydelse - särskilt hur ledamöterna använder fackföreningsrörelsens samlade erfarenheter, kunskaper och resurser som källa till lärande. Hur styrelsearbetet fördelas inom styrelsen och tillsammans med andra inom fackförbundet (fackliga kollegor, ombudsmän, medlemmar) visar sig också ha betydelse för det lärande som uppstår inom och utanför den lokala styrelsen. Studien visar att det finns omfattande krav på den lokala styrelsens förmåga att hantera det lokala fackliga arbetet och att självständigt hantera de krav på lärande som det innebär. Utifrån de omständigheter som studien synliggör hävdas att detta är ett överkrav på lokala fackliga styrelser i den mening att man inte på egen hand förmår skapa den kunskap som ger makt att hantera alla viktiga frågor som samtidens arbetsliv ger upphov till. I studien framförs att det krävs förändringar inom fackföreningsrörelsen för att ändra villkor och förutsättningar för lokalt fackligt arbete, lärande och kunskapsutveckling. Makt, kunskap och lärande hänger ihop. / The trade union at the local workplace is considered the most important arena for developing the strength of trade unions. Contemporary changes in working life mean new challenges to the trade union, and especially to the local trade union units at the workplaces. Learning is needed to maintain the strength and the capacity of the trade unions. Local trade union boards and representatives are expected to have the capability to learn on their own. The aim of this study is to investigate learning within a local trade union board at a workplace. An ethnographic study of an inexperienced trade union board has been carried out during three years. A sociocultural perspective is used to analyse the trade union board’s work, the learning processes that are generated and how the board members’ participation and pracitice are changed. From a pragmatist perspective the local trade union board’s attempts to deal with everyday challenges are interpreted as solving problems. It is shown that the board’s different ways of defining the situation are of significant importance. Three qualitative different phases of the local trade union board practice have been identified: the revolution, the renewal and the retreat. The investigation shows the importance of access to and use of the sociocultural knowledge and resources outside the local trade union. The board’s members’ definitions of the situation are influenced by the trade union experience and knowledge that they appropriate in participating in other trade union practices. The study also shows the importance of how the trade union work is distributed as it generates different learning processes according to how duties are divided. Solving problems together with trade union members at the workplace and together with other trade union practices shape learning processes in other communities of the trade union movement. The results of the study indicate that the demands on learning put on the local trade union boards are too overpowering. The local trade union boards cannot be expected to, on their own, develop the knowledge and the power that are needed to tackle the everyday challenges at the workplace. Local trade union learning is a matter to the trade union movement as a whole. Power, knowledge and learning are interdependent.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:liu-10519 |
| Date | January 2008 |
| Creators | Köpsén, Susanne |
| Publisher | Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap, Linköpings universitet, Avdelningen för studier av vuxenutbildning, folkbildning och högre utbildning (VUFo), Institutionen för beteendevetenskap och lärande |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Doctoral thesis, monograph, info:eu-repo/semantics/doctoralThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Linköping Studies in Behavioural Science, 1654-2029 ; 124 |
Page generated in 0.0025 seconds