Syfte och Frågeställningar Det övergripande syftet med föreliggande studie är att undersöka huruvida den relativa ålderseffekten tenderar att förekomma på kvinnliga fotbollsspelare på landslagsnivå i en svensk kontext. Studien avser därför att undersöka eventuella samband mellan spelares födelsedatum och uttagning till landslag, samt eventuella samband mellan födelsedatum och spelarposition. Följande frågeställningar kommer användas för att besvara syftet: Förekommer den relativa ålderseffekten på landslagsnivå på flick- och damsidan inom svensk fotboll? Skiljer sig den relativa ålderseffekten mellan de olika landslagen. Ökar eller minskar den relativa ålderseffekten desto äldre spelarna blir? Är den relativa ålderseffekten mer eller mindre vanligt förekommande för någon specifik position? Metod Studien är av kvantitativ metod och innehåller insamling av data och analys av födelsedatum och uttagning till landslag. Data bestod av födelsedatum och spelarposition. Urvalet bestod av 126 flick- och damlandslagsspelare från fem olika landslag: Dam, U23, F19, F18 och F17 (n=23, n=31, n=22, n=21, n=29) som representerat Sverige under åren 2021-februari 2022. Samtliga spelare togs med i urvalet i respektive åldersgrupp, vilket gör att samtliga fall utgör urvalet till denna studie. Spelarnas födelsedatum sammanställdes utifrån vilket landslag de spelade i. Spelarnas födelsedatum kategoriserades i kvartal, Q1: januari, februari och mars, Q2: april, maj och juni, Q3: juli, augusti och september samt Q4: oktober, november och december. Spelarnas födelsedatum kategoriserades även in i halvår. Första halvåret vilket motsvarade januari-juni och andra halvåret vilket motsvarade juli-december. Vidare registrerades spelarna spelarpositioner. Resultat Resultatet visar på att det förekommer en överrepresentation av spelare födda under det första halvåret i de svenska flick- och damlandslagen. Resultatet visar att tre av fem landslag (dam, F19 och F17) uppvisade en RÅE inom spelartrupperna. Vidare visar studien på att RÅE är förekommande för alla positioner, (målvakt, backar, mittfältare och forwards), dock återfanns den största RÅE bland målvakterna och backarna. Slutsats RÅE är något som förekommer inom svenska flick- och damlandslag. Hur stor RÅE som förekommer varierar från varje specifikt landslag och det går därav inte att tala om någon trend. Det finns skillnader mellan landslagen som till viss del inte går att förklara med denna studie. Vidare kan man inte uttala sig om RÅE ökar eller minskar med en ökad ålder bland spelarna då denna studies resultat tyder på RÅE i vartannat landslag. Fysisk mognad kan antas vara den viktigaste egenskapen och spelare som tidigt väljs ut utifrån dessa egenskaper kan få fördelar som till exempel högre kvalitet på coachningen samt får tidigare erfarenhet av konkurrens. Spelare som mognar senare har då mindre chanser att bli uttagna till elitlag och riskerar även avhopp från idrotten. / <p>Idrott III</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:gih-7154 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Erenrot, Elina |
| Publisher | Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för rörelse, kultur och samhälle |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Examensarbete ; 2022:27 |
Page generated in 0.002 seconds