Sedan 2007 har ett forskningsprojekt på s.k. ”framtidens kärnkraft”, även kallat för fjärde generationens kärnkraft pågått i Sverige. För den här studien har jag dels antagit ett historiskt perspektiv för att undersöka hur detta projekt har utvecklats och förändrats över tiden. Jag har även använt mig av Faircloughs kritiska diskursanalys som metod och teori för att undersöka vilka argument som har använts (och på vilket sätt som dessa argument har förmedlats) när olika representanter bakom projektet försökte övertyga både Regeringskansliet 2012 och Energikommissionen 2015 om värdet av denna teknik. I den teknikhistoriska undersökningen uppdagades det att mellan åren 2007 - 2017 hade syftet och designen hos den föreslagna reaktorkonstruktionen förändrats avsevärt. Från början hade projektet handlat om att upprätta en forskningsanläggning i Sverige med både tillhörande reaktor, bränsletillverkningsanläggning och upparbetningsanläggning för produktion av plutonium som reaktorbränsle. Projektet fick däremot avslag från regeringen efter att både KVA och Vetenskapsrådet hade ställt sig kritiska till projektets utformning, ur både tekniska och samhällsekonomiska perspektiv. Därefter förändrades projektets utformning till att istället handla om kommersiell elproduktion för den kanadensiska gruvindustrin i Arktis. I den diskursanalytiska undersökningen visade det sig att framställningen av fjärde generationens kärnkraft i det analyserade materialet har vilat bakom en okritisk och positiv inställning till tekniken. Argumenten som har använts har för det mesta handlat om teknikens teoretiska möjligheter, men väldigt lite om realismen i dessa visioner. När åsikter eller värderingar har förekommit, har dessa nästan uteslutande formulerats som vedertagna sanningar, vilket både förstärker och upprätthåller aktörerna som auktoriteter på området. I analysen diskuterar jag även fem olika diskurser som jag identifierade i det analyserade materialet. Dessa diskurser menar jag verkar både reproducerande och omstrukturerande på den rådande diskursordningen, vars syfte har varit att försöka skapa ett förnyat intresse för fjärde generationens kärnkraft som tidigare gick under namnet ”bridreaktor”. / Since 2007 a Swedish research project have been attempting to develop “the next generation” of nuclear power plants, also called the fourth generation of nuclear power. In this study, I have partly adopted a historical perspective in order to investigate how this research project have developed and changed over time. I have also applied the methodology of Faricloughs critical discourse analysis in order to identify what kind of arguments and rhetoric’s that were used by some of the representatives of this project when they tried to convince the Swedish cabinet office in 2012 and the Swedish Energy commission in 2015 of the value of this technology. In the historical investigation, it was discovered that between the years of 2007 and 2017, the purpose and design of the proposed reactor had undergone several transformations and changes. At first, the leaders of the research project had been considering building a research facility in Sweden that would not only include a reactor, but also a fuel fabrication and reprocessing facility for production of plutonium fuel. However, the project was never approved by the Swedish government, after both KVA and Vetenskapsrådet had expressed criticism towards the project, due to both technical and socio-economic considerations. As a result, the direction of the project was transformed into commercial power production for the mining industry in the Canadian Arctic. In the discourse analysis, it became evident that the information and arguments that had been presented in the analysed material had been framed in a strictly positive and uncritical manner. The arguments that were portrayed had mostly addressed the theoretical possibilities of the technology, but very little about the realism of these visions. When opinions or values had been expressed, they had almost exclusively been phrased as inherent truths, which can contribute to both strengthening and upholding their status in society as authority figures. In the discourse analysis, I also discuss five different discourses which I have identified in the material that was analysed. These discourses were then concluded to be both reproducing and restructuring on the current order of Swedish nuclear and energy discourse.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-223370 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Klawitter, Martin |
| Publisher | KTH, Skolan för teknikvetenskaplig kommunikation och lärande (ECE) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | TRITA-ECE-EX ; 2017:35 |
Page generated in 0.0028 seconds