I Sverige har mäns våld mot kvinnor sedan länge definierats och etablerats som ett allvarligt samhällsproblem och forskningsfält. Kunskapen om våld i ungas parrelationer har däremot inte uppmärksammats i samma utsträckning. De få svenska studier som genomförts har dock visat att våld i ungas parrelationer är ett förekommande problem och att våldet inte sällan sker på platser där vuxna finns närvarande och bör kunna ingripa. Skolan har, trots sina skyldigheter att förebygga och ingripa mot kränkande behandling, visat sig vara en sådan plats. Syftet med denna uppsats har därför varit att bidra till att utveckla kunskap om skolans roll i förhållande till våldet i ungas parrelationer och speciellt på vilket sätt skolpersonal arbetar med att upptäcka och förhindra det. I studien har Christies (1986) teoretiska perspektiv om ”det idealiska offret” tillämpats för att förstå hur skolpersonalen resonerar kring vilka som utgör offer respektive våldsutövare för våldet i ungas parrelationer och hur dessa föreställningar får betydelse när de responderar på våldet. Därutöver har det ”responsbaserade perspektivet” tillämpats för att synliggöra vilka responser och responsnätverk som framträder hos skolpersonal i mötet med våld i ungas parrelationer (Hydén, 2016; Hydén m.fl., 2016). Resultatet visar att skolpersonalen har en bred definition av och förståelse för våldet i ungas parrelationer där ”vem som helst” anses kunna utgöra såväl offer som förövare. Skolpersonalen har dock främst erfarenhet av att möta våldsutsatta som kan liknas vid ”idealiska offer” och uttrycker delvis svårigheter att förstå, upptäcka och hantera elever vars berättelser om våld krockar med bilden av ”idealiska offer”. Studien visar också att samtliga intervjupersoner mött elever som utsatts eller utsatt andra för våld i sina parrelationer inom gymnasieskolan och att våldet upptäcks på en mängd olika sätt. Tillit och förtroende mellan skolpersonal och elever framhålls dock vara avgörande för att våldet ska komma till personalens kännedom. Ett samverkande responsnätverk har visat sig skapa goda förutsättningar för att upptäcka, hantera och stoppa våldet, dock hindras inte sällan responsnätverket i sin samverkan genom att den utsatta villkorar sin våldsberättelse för skolpersonalen. Sammanfattningsvis visar studien att skolpersonalen har ett stort engagemang och vilja att arbeta med våld i ungas parrelationer, däremot saknas tydliga riktlinjer och förhållningssätt i frågan inom gymnasieskolan.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:su-225252 |
| Date | January 2023 |
| Creators | Dehlbom, Anna |
| Publisher | Stockholms universitet, Kriminologiska institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0014 seconds