Bakgrund: Psykiatrisjuksköterskan behöver ta hänsyn till olika aspekter i sitt värv, alltifrån Sveriges lagar till rådande normer på avdelningen. Informellt tvång som enligt tidigare forskning är ett kulturellt fenomen i psykiatri då personal med påtryckningar försöker få patienten att följa vårdarnas upplägg - inte sällan mot sin vilja. Bärande begrepp: Första begreppet är makt, vilket ger vidare förståelse för mekanismerna bakom vårdens etik. Det andra bärande begreppet är vårdrelation. Syfte: Belysa före detta patienters upplevelse av informellt tvång i psykiatrisk heldygnsvård och dess påverkan på vårdrelationen. Metod: Fallstudie med semistrukturerad intervjuguide utfördes med tre informanter. Intervjuerna transkriberades och pseudonymiserades. Narrativ analys utfördes på intervjuerna. Resultat: Informanternas upplevelser sätts i ett narrativ som börjar vid ankomst till vårdavdelningen och intrycket av att hamna i en onaturlig värld. Vidare skildras händelserna kring vårdens innehåll där känsla av vanmakt dominerar. I slutet reflekterar informanterna kring känslan, förväntningar inför framtida vård och vårdrelationen. Slutsats: Genom att analysera informellt tvång ur ett maktperspektiv kan etiken bakom fenomenet synliggöras. Med psykiatrisjuksköterskans interpersonella kompetens kan hen i det kliniska arbetet med den terapeutiska relationen verka för att minska informellt tvång och därmed maktobalansen och således möjliggöra den goda vården. / Background: The psychiatric nurse has to consider many different aspects while working, from Swedish laws to existing norms in the ward. Informal coercion is according to research a cultural phenomenon in psychiatric inpatient care where nursing staff use pressure techniques to get the patient to comply, often against the patient’s will. Key concepts: Key concepts are used within this paper. The first key concept is power, where we can gain more understanding of the mechanisms of caring ethics. The caring relationship is the other key concept in this paper. Aim: To enlighten former inpatients’ experience of informal coercion and its impact on the caring relationship. Method: A case study using a semi-structured interview guide was performed with three interviewees. The interviews were transcribed and pseudonymized. Narrative analysis was performed on the interviews. Results: The informants' experiences are put in a narrative and start with arrival at the ward and the feeling of entering an unnatural setting. Later the depictions revolve around the content of the given care which evoked feelings of powerlessness. At the end of the narrative the informants describe feelings, expectations of future care and the caring relationship. Conclusion: By viewing informal coercion as a form of excursion of power one can unravel the ethics behind the phenomena. Using the psychiatric nurse's interpersonal competence, she can in the clinical work with the therapeutic relationship strive to reduce informal coercion and thus the imbalance of power and thereby enable the good care.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:rkh-4333 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Stråby, Stephanie |
| Publisher | Röda Korsets Högskola |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0212 seconds