<p>Abstract</p><p>This paper is about the organisation of the special needs education in three nine-year compulsory schools in Stockholm and the pedagogical thoughts and theories that underlie these organisations. The main purpose of the paper was to investigate whether the special needs education of these schools should be interpreted in accordance with a segregating or an including view on integration as these perspectives are presented by the Norwegian professor Peder Haug. In addition to this I also wanted to investigate if there were any historical arguments in favour of one or another of these perspectives that were still being put forward in today’s debate.</p><p>The methods that I used were a study of literature regarding special needs education and interviews of a qualitative character with three special educationalists and a special teacher that were working on three different nine-year compulsory schools in Stockholm.</p><p>The result of the study shows that a big part of the special needs education of the schools that I visited can be interpreted in accordance with the segregating view on integration.</p><p>The organisation of the special needs education of the three schools differed slightly from school to school but the common trait was that the largest part of this work took place outside of the student’s regular classroom and sometimes outside of the scheduled school day.</p><p>Two of the schools had special groups where students that were believed to have a need of special education got some, or their entire schooling. That the schools chose to build a big part of their special needs education upon solutions that should be regarded as segregating was motivated on the basis of an effect oriented view on education. According to the persons that I interviewed the weakest students had to be given an opportunity to learn as much as the others, and the most effective way of accomplishing this was by giving them education outside of the normal classrooms. Another reason for giving priority to effective learning, at the expense of the participation in the social life of the regular classrooms, were the common goals set up by the national school curriculum.</p><p>Furthermore the special educationalists that I interviewed argued that segregating special needs education wasn’t stigmatising for the students that got it. On the contrary this type of education could strengthen its students self esteem compared to classical school education,</p><p>in which weak students often failed. To give this type of students an opportunity to learn separated from the other pupils was to give them an opportunity to succeed.</p> / <p>Den här uppsatsen handlar om hur specialpedagogiken på tre stockholmsskolor är uppbyggd och vilka pedagogiska resonemang och överväganden som ligger till grund för denna organisation. Den metod jag använde mig av var dels en litteraturstudie av relevant specialpedagogisk litteratur samt intervjuer av kvalitativ karaktär med tre specialpedagoger och en speciallärare verksamma på tre skolor i stockholmsområdet.</p><p>Uppsatsens främsta syfte var att undersöka huruvida skolornas specialpedagogiska organisation bäst tolkades i enlighet med en segregerande eller inkluderande syn på integrering såsom dessa båda perspektiv presenteras av den norske professorn Peder Haug. Utöver detta ville jag även undersöka vilka historiska argument till förmån för det ena eller andra av dessa båda perspektiv som förekom i dagens specialpedagogiska debatt.</p><p>Resultatet av studien visar att en stor del av de tre skolornas arbetssätt kan tolkas i enlighet med det segregerande integreringsperspektivet. Utformningen av skolornas specialpedagogiska verksamhet varierade något från skola till skola men gemensamt var att den största delen av denna ägde rum utanför elevernas ordinarie hemklassrum och ibland också utanför den ordinarie skoldagen i form av lovskolor eller extra läxhjälp efter skoldagens slut. Två av de tre skolorna hade särskilda undervisningsgrupper där elever som bedömdes ha behov av särskild undervisning fick en del av, eller hela sin undervisning.</p><p>Att skolorna valde att bygga större delen av sin specialpedagogiska organisation kring lösningar som bäst betraktas såsom segregerande motiverades utifrån en effektorienterad syn på elevernas kunskapsinhämtning. De svagaste eleverna skulle ges möjlighet att läsa ikapp de övriga med hjälp av en tät pedagogkontakt, nära handledning och en miljö som präglades av ett större lugn än undervisningen i helklass. Att prioritera kunskapsinhämtningen framför elevens deltagande i hemklassrummets naturliga sociala samvaro motiverades även med hänvisning till de mål som ställdes upp i kurs och läroplaner.</p><p>De specialpedagoger jag talade med menade vidare att segregerande specialundervisning inte var stigmatiserande för de elever som fick sådan. Snarare kunde det tvärtom förhålla sig så att denna typ av undervisning stärkte dess elevers självkänsla jämfört med den klassiska undervisningen i normalklass, där svaga elever ofta misslyckades i sin utbildning med en negativ självbild som följd. Att ge de svagaste eleverna en möjlighet till undervisning särskilt från övriga var att ge dem en möjlighet att lyckas.</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA/oai:DiVA.org:sh-1153 |
| Date | January 2007 |
| Creators | Giraldo, Tony |
| Publisher | Södertörn University College, Lärarutbildningen, Lärarutbildningen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, text |
Page generated in 0.0052 seconds