Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur pedagoger i förskolan arbetar med litteratur och högläsning på ett sätt som gynnar barns språkutveckling. Studien har genomförts på två separata förskolor där tio pedagoger har medverkat i enskilda kvalitativa intervjuer, vilket valts för att få ett fylligt underlag att analysera. Samtliga deltagande pedagoger har en pedagogisk utbildning och arbetar med barn som representeras i åldrarna ett till fem år. Informanterna har besvarat frågor som utformats på förhand och har inte tilldelats frågorna innan intervjutillfället då vi ämnat fånga deras egna tankar och reflektioner kring användandet av litteratur i språkutvecklande syfte. Intervjuerna har transkriberats för att vidare analyseras enligt en fenomenografisk analysmodell, där materialet ordnas i olika teman och kategorier. Kategorierna presenteras i relation till det sociokulturella perspektivet på lärande. Resultatet visar att pedagogerna har en grundläggande medvetenhet om högläsningen och litteraturens värde för det språkutvecklande arbetet. Det visar sig under framträdande teman som rör verktyg för språklärande, lärmiljöer och pedagogens förhållningssätt. Resultatet visar även att högläsning varierar i aktivitet och syfte och förekommer både som en stund för vila och som en aktiv undervisningsform. Det framträder även att pedagogerna har en betydande roll i hur och om litteraturen kommer att fungera språkstimulerande. Som slutsats konstateras att pedagogerna är väl förtrogna med litteraturen och högläsningens möjligheter som språkutvecklande medel, men att förhållningssätt i form av planering och medvetenhet styr hur det språkutvecklande arbetet bedrivs i den dagliga verksamheten. / The purpose of the study is to contribute with knowledge about how educatorsin preschool work with literature and reading aloud in a way that benefits children's language development.The study was conducted at two separate preschools where ten educators participated in individual qualitative interviews, which was chosen to get a fullbasis to analyze. All participating educators have a pedagogical education andwork with children who are represented in the ages one to five years. The informants have answered questions that have been designed in advance andhave not been assigned the questions before the interview, as we intend to capture their own thoughts and reflections on the use of literature for languagedevelopment purposes. The interviews have been transcribed to be further analyzed according to a phenomenographic analysis model, where the materialis arranged in different themes and categories. The categories are presented inrelation to the socio-cultural perspective on learning.The results show that the educators have a basic awareness of reading aloudand the value of literature for language development work. This is evident inprominent themes concerning tools for language learning, learning environments and the educator's approach. The results also show that reading aloudvaries in activity and purpose and occurs both as a moment for rest and as anactive form of teaching. It also appears that the educators have a significantrole in how and if the literature will work to stimulate language. In conclusion,it is stated that the educators are well acquainted with the literature and thepossibilities of reading aloud as language development means, but that attitudes in the form of planning and awareness govern how the language development work is conducted in daily activities.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-82939 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Sundell, Isabella, Utter, Carolina |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0035 seconds