Return to search

Klimatkompenserade livsmedelFramtiden för ett klimatneutralt jordbruk?

Enligt IPCCs nyutkomna rapport fastslås det att koldioxid måste elimineras från atmosfären för att nå Parisavtalet, endast utsläppsminskningar är således inte tillräckligt. För privatpersoner och företag har det på senare år vuxit fram en frivillig och lättillgänglig marknad som möjliggör klimatkompensation. Två svenska livsmedelsföretag som kompenserat för sina utsläpp via den frivilliga marknaden är Max Burgers AB och Arla Ko Eko. De har gjort det i linje med standarder vilket tillåter användandet av klimatpåståenden likt “netto noll klimatavtryck” och “klimatpositiv”. Samtidigt riktar aktörer likt konsumentverket kritik mot klimatkompensation och menar att det kan finnas risker med bland annat permanens och felräkning. I dagsläget klimatkompenserar Max och Arla genom att plantera träd, bevara skog och implementera biogasanläggningar. Resultatet från denna studie visar att det kan finnas osäkerheter kring beräknandet av projekts klimatnytta. Detta för att den bygger på antaganden om hur mycket CO2₂e som skulle släppts ut utan projektens etablering. Osäkerheter råder också kring beräknandet av hur mycket koldioxid träd kan binda då det är beroende av permanens, träd densitet, geografisk plats mm. Det kan finnas ekologiska för-och nackdelar med klimatkompensering, däribland minskad global uppvärmning, ökad biologisk mångfalt till följd av skogsjordbruk, läckage av växthusgaser i biogasanläggningar och det faktum att det inte går att veta ifall avverkning någon annanstans i världen inte ökar till följd av att en skog bevaras. I framtiden kan en marknad för kolkrediter inom det svenska jordbruket bli ett alternativ till klimatkompensation som också kan skynda på den positiva utvecklingen inom kolinlagring och vara ett sätt att komma närmare ett klimatneutralt jordbruk, men bättre mätmetoder krävs. Eftersom klimatförändringar sker i detta nu kan klimatkompensation utomlands vara ett sätt att bromsa den globala uppvärmningen och samtidigt ge mervärden åt lokalbefolkning och miljö i utvecklingsländer. Under tiden kan svenska alternativ till klimatkompensation fortsätta att undersökas.

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:oru-99733
Date January 2022
CreatorsJohansson, Sanna
PublisherÖrebro universitet, Institutionen för naturvetenskap och teknik
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageSwedish
Detected LanguageSwedish
TypeStudent thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text
Formatapplication/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess

Page generated in 0.002 seconds