Sammanfattning/Abstract Jenny Walfridsson (2015). ”Man kan ju aldrig prata för mycket om det”. En Intervjustudie om Kunskapsbedömning i Grundsärskolans inriktning Träningsskola. (An interview study about assessment of curriculum for students in compulsary school for pupils with learning disabilities.) Speciallärarprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Samhälle och lärande, Malmö Högskola. Examensarbete, 58 s., Handledare: Lotta Andersson. Examinator: Ann-Elise Persson Nyckelord: bedömning, grundsärskola, kollegiala samtal, kunskap, träningsskola. ______________________________________________________________________________ Problemområde för föreliggande examensarbete handlar om hur lärare i grundsärskolans inriktning träningsskola resonerar i frågor angående kunskapskraven i Läroplan för grundsärskolan, Lpfö 2011. Vidare undersöktes hur det kollegiala samarbetet ser ut gällande arbete med läroplan och bedömning. Studiens syfte är att bidra med kunskap om de grundläggande och fördjupade kunskapskraven i läroplan för elever i grundsärskolans inriktning träningsskola. Genom att beskriva hur några lärare verksamma inom träningsskolan resonerar i frågor angående läroplan och bedömning. Vidare syftar arbetet till att belysa hur det kollegiala samarbetet ser ut i läroplans- och bedömningsfrågor på de skolor lärarna är verksamma på. De preciserade frågeställningarna är följande: Hur tolkas och beskrivs några begrepp i de grundläggande respektive fördjupade kunskapskraven? Vilka bedömningskriterier används vid en bedömning av några kunskapskrav? Hur förs de kollegiala samtalen i frågor gällande läroplan och kunskapskrav? Studien är av kvalitativ art och har ett läroplans- och bedömningsteoretiskt perspektiv. I teoriavsnittet görs en presentation om framför allt Lundgrens teorier om hur läroplaner utvecklas. Vidare belyses hur kringliggande ramfaktor påverkar lärarnas skolpraktik. I ett bedömningsteoretiska perspektiv beskrivs, genom bl.a. Jönssons och Williams teorier, skillnaden mellan summativ och formativ/lärande bedömning, men också hur de förhåller sig till varandra. Den metodologiska inspirationen är hämtad ur den hermeneuetiska traditionen. Studien är genomförd genom semistrukturerade intervjuer med sju lärare, verksamma i grundsärskolans inriktning träningskola. Analys och tolkning av det empiriska materialet görs i relation till den teoretiska inramningen. Resultatet av undersökningen visar att lärarna är mycket samstämmiga i sin tolkning av begreppen i kunskapskraven. Begreppet delta i grundläggande kunskapskrav tolkas och beskrivs av samtliga lärare som att eleven endast behöver vara fysiskt närvarande i rummet/aktiviteten. Begreppen för olika förmågor i de fördjupade kunskapskraven beskrivs, som att eleven kan uppvisa självständighet, förståelse och är aktiva i undervisningssituationen samt att de besitter en högre kommunikativ förmåga. Beskrivningar av bedömningskriterier för fem olika kunskapskrav stämmer väl överens med begreppsbeskrivningarna, men det betonas att eleverna bedöms utifrån sina förutsättningar och lärarna anpassar undervisningssituationen efter varje elevs särskilda behov. Vidare visar resultatet att lärarna är mycket positivt inställda till kollegiala samtal i läroplans- och bedömningsfrågor, de ser det som ett bra verktyg att utveckla sin undervisning och bedömningspraktik. Vilket också forskning av bl.a Wiliam och Jönsson och Thornborg påvisar. Av olika orsaker finns dock inte tillräckligt med tid prioriterat till dessa samtal. Samtal i läroplans- och bedömningsfrågor får mest utrymme på våren då det är dags att skriva omdömen och IUP. Slutsatsen som görs av föreliggande studie är att: För att eleverna ska kunna utvecklas och lärarna ska kunna göra en rättvis bedömning av elevernas kunskaper behöver läraren utveckla sina kunskaper om undervisning och bedömning av eleverna. En väg till ökad kunskap för lärarna är att göra detta tillsammans. De specialpedagogiska implikationerna med föreliggande studie är att den ska kunna ligga till grund för kollegiala samtal mellan lärare och i arbetslaget i frågor angående läroplan och bedömning. / An interview study about assessment of curriculum for students in compulsory school for pupils with learning disabilities Abstract The problem area handled in this essay is about how teachers in compulsory school for pupils with learning disabilities reason in questions about assessment of curriculum. The essay also covers peer collaboration for questions regarding assessment and curriculum. The purpose of the study is to contribute with knowledge in the basic and extended knowledge requirements of the curriculum. It is made through descriptions of how some teachers, working in special schools for pupils with cognitive disabilities, reason about assessment and curriculum and peer collaboration. These are the following research questions: How are some selected concepts in the knowledge requirements interpreted and described? Which criteria for assessments are used for some selected requirements of knowledge? How does peer collaboration appear in questions about assessment and curriculum? The methology of the study is qualitative, inspired of the hermeneutic tradition, and the theoretical perspective of the essay are perspective of curriculum and assessment. The theoretical framework includes a presentation of the theory of Lundgren on how a curriculum are developed. Further the essay emphasizes how the school practise is affected by frame factors. In a perspective of theory of assessment the distinction between formative and summative assessment are described, i.a. the theory of Jönsson and Wiliam, and also the relation between formative and summative assessments. The study is conducted through semi structured interviews with seven teachers, working in special schools. The analysis and interpretation of empiric data relates to the theoretical framework. The results of the study shows a consistency in interpretations and descriptions of the concepts of knowledge requirement. The concept of taking part, in the basic requirement of knowledge, is for the student to be present in the room where an activity takes place. Concepts of abilities in the extended requirement of knowledge are described as the student shows independency, understanding, are more active and have a higher level of communication skills. Descriptions of criteria for assessment of five requirement of knowledge are well corresponding to the descriptions of the concepts, but the teachers emphasizes that the assessment are made in consideration to the students special needs. The teaching must be adapted according to the special needs shown by a student. All the teachers in the study have a positive attitude towards peer collaboration in questions regarding assessment and curriculum. This is supported by research, made by i.a. Jönsson and Thornborg and Wiliam. But for different reasons there is not time enough for peer collaboration in these questions, according to the teachers. Mostly they discuss matters of assessment and curriculum when it is time to write student reviews in the spring. The conclusion of this essay are: In order for the students to develop, and for the teachers to make appropriate assessments of the knowledge of their students, the teacher need to raise the quality in teaching and assessment. One way of doing that is through peer collaboration. This essay can serve as a basis for collegial conversation between teachers and within the work teams on issues related to curriculum and assessment.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-29280 |
| Date | January 2015 |
| Creators | Walfridsson, Jenny |
| Publisher | Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Malmö högskola/Lärande och samhälle |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0023 seconds