Syfte: Platsbyggd byggnadsproduktion är en komplicerad process. En tillfällig fabrik, med nya materialupplag och nytt arbetsplatsområde upprättas vid varje enskilt projekt, vilket komplicerar processen ytterligare. Materialhanteringen utgör en stor besparingsmöjlighet i byggnadsprojekt och 40 % av tiden som förloras på en byggarbetsplats kan tillskrivas materialhantering. För att få bukt med slöseri kopplat till materialhantering krävs en väl bearbetad logistikplanering, fungerande kommunikation samt kunskapsbeaktning från tidigare genomförda projekt. Studiens mål är därför att identifiera förbättringsåtgärder gällande användning av materialrutor och gångstråk, samt skapa en kommunikationsmodell för arbetsplatsdispositionsplanen (APD-planen) som stödjer erfarenhetsåterföring. Metod: Studien har utfört fallstudier på två projekt inom NCC:s organisation. Kvalitativ datainsamling i form av litteraturstudie, intervjuer, dokumentanalys och observation har använts. Semistrukturerade intervjuer har utförts och innefattar sju respondenter med olika befattningar inom byggbranschen. Resultat: Studien har tagit fram faktorer som bör beaktas vid planeringen av materialrutor och gångstråk. Vidare visar resultatet att det krävs resurser och strukturerade processer för att erfarenhetsåterföring i byggnadsprojekt skall fungera. För att lyckas med användningen av materialrutor och gångstråk krävs god kommunikation av APD-planen. I studien har även en kommunikationsmodell av APDplanen som stödjer erfarenhetsåterföring tagits fram. Konsekvenser: Det är under inköps- och leveransplaneringen som förutsättningarna för materialrutor och gångstråk sätts, därför bör APD-planen vara mer i fokus under detta skede. En förutsättning för att användningen av materialrutor och gångstråk skall fungera är att det finns resurser som stödjer platsledningen vid planering och utförandet. Genom att använda sig av logistikresurser inom organisationen underlättas planering och hantering av material på byggarbetsplatsen och insamlade erfarenheter kan förmedlas mellan projekt. Ute i produktionen bör det finnas en ansvarig godsmottagare som är extra insatt i APD-planen och materialrutor, genom kontinuerlig kommunikation med platsledning och logistikresurs. Begränsningar: Eftersom arbetet endast omfattar studie av två byggnadsprojekt finns det en begränsning i vilka faktorer och resonemang som lyfts fram. Även om resultatet grundas från två byggnadsprojekt är de grundläggande processerna och händelseförloppen vid uppförande av byggnader likartade och resultatet kan därför tillämpas på liknande byggnadsprojekt. / Purpose: On-site construction is a complicated process. A temporary factory, with new zones for materials and workplace area must be established for each new project, which complicates the process further. Material management stands for a big saving opportunity in building projects and 40 % of the time lost on a construction site can be attributed to material management. To overcome this waste connected to material management a well-processed logistics planning, god communication as well as experience feedback from previous projects is required. The aim for this thesis is therefore to identify improvement measure regarding the use of material-dedicated buffer zones and walking paths, and as well as create a model of communication that supports experience feedback. Method The thesis is a case study on two projects within the organization of NCC. A qualitative data collection with literature review, interviews, document analysis and observation has been conducted. Semi-structured interviews have been conducted and includes seven respondents with different position within the construction industry. Findings: The thesis has produced factors that should be taken into consideration when material zones and walking paths are planned. The result shows that resources and structured processes are required if experience feedback should work during the construction project. To succeed with the use of material-dedicated buffer zones and walking paths, good communication of the construction site plan is needed. Furthermore, the thesis has resulted in a model of communication that supports experience feedback. Implications: It’s during the purchase and delivery planning that the conditions for the material-dedicated buffer zones and walking paths are set, therefore the construction site planning should be involved more in this phase. A prerequisite for using dedicated material zones and walking paths are resources which supports the construction management with planning and performance. By using logistic resources within the organization facilitates planning and management of material at the construction site, enables that collected experience can be conveyed between projects. In the production there should be a responsible receiver of material deliveries, who is extra briefed in the constructions site plan and the material-dedicated buffer zones through continuous communication with the construction management and logistic resource. Limitations: Since the thesis only includes two building projects, there is a limitation of the factors and arguments that are treated. Although the result is based on two building projects the fundamental processes and course of events are similar and can therefore be applied on other building projects.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hj-36816 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Ahlander, Alfred, Ekroth, Pontus |
| Publisher | Tekniska Högskolan, Högskolan i Jönköping, JTH, Byggnadsteknik och belysningsvetenskap, Tekniska Högskolan, Högskolan i Jönköping, JTH, Byggnadsteknik och belysningsvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0023 seconds