Byggbranschen halkar efter i digitalisering om den jämförs med andra tillverkande industrier.Byggkostnaderna är höga och effektiviseringen går bakåt samtidigt som det blir mer och meratt göra. Vad går det att göra för att branschen ska följa med i den digitala utvecklingen ochvart står den idag?I skolan är arbetet i datorprogram vanligtvis det självklara valet för en mer digital arbetsprocess,men på byggföretagen ser det annorlunda ut. Alltifrån att mäta med skalstock från ritningaroch summera i Excel till att mängda från 3D-modeller.Det finns tidigare rapporter som påvisar att arbetet med BIM i företag ger positiva effekteroch att det egentligen bara är att börja arbeta med det direkt för att se resultat. Men varför börjarinte fler med BIM och vilken kvalitet håller modellerna idag? De arbeten som studerats gerresultatet av att mängdavtagning från en 3D-modell stämmer mellan metoderna traditionelloch modellbaserad mängdavtagning. I de fall där det undersökts mellan utfallen har det vanligtvisgjorts en avgränsning att bara kolla på en del av byggdelarna i en byggnad och intehela kalkylen. Ett första steg i implementeringen av BIM är enligt författaren att en mängdavtagninggår att utföra på modellen för ett projekt. Vilka mängder går det att exportera ur en3D-modell som stämmer överens med mängder från en traditionell mängdavtagning? Går detatt göra en korrekt mängdavtagning med modeller?För att detta examensarbete ska bidra med ny kunskap har steg ett varit att kartlägga hurbyggföretaget arbetar idag. Steg två har varit att utvärdera 3D-modeller från sex projekt ochjämföra med kalkylatorns kalkyl från anbuds- och projekteringsskedet. I arbetet har hela kalkylenoch 3D-modellen använts, inga komponenter eller byggdelar har avgränsats bort. Ettsista steg har varit att utifrån kravspecifikationer mot arkitekt utvärderat hur de framtagna kravenfrån SBUF projektet Detaljeringsnivå i BIM fungerar i de sex projekten som utvärderat idetta arbete. Målet är att ge en rekommendation kring kravställning för 3D-modeler och förslagpå hur företag kan bli mer digitala.Resultatet från kartläggningen över hur de arbetar med 3D-modeller för mängdavtagning idagvisar att det inte används. Det som används idag är skalstock med utskrivna ritningar, Excel,Bluebeam och kalkyleringsprogrammet Bidcon. Av de anställda i företaget är de flesta intresseradeav BIM men att ta steget till att implementera det är individuellt och det finns några individersom hade uppskattat att arbeta med det. I framtiden tror författaren att en implementeringav krav på konsulter och att modulen Bidcon BIM är en bra start på en mer digital arbetsplats.Utvärderingen av 3D-modellerna gav tre summerade resultat. Mängderna från den modellbaseradmängdavtagningen har jämförts mot kalkylatorns kalkyl. Skillnaden mellan utfallenvalde författaren till att högst få vara 10 procent för att anses vara ett godkänt resultat. Detsom låg innanför marginalen och som gick att hitta i modellen och stämde överens med kalkylatornsmängd är 47 procent. Det som inte gick att identifiera i 3D-modellen är 33 procent.Det som gick att identifiera men där skillnaden var större än 10 procent är 21 procent.När det kommer till kravställningen på konsulterna utifrån SBUF-projektet är det en bra startmen det går att göra lite mindre revideringar för att få den mer lättjobbad. Det beror på hur företagetarbetar idag. Ett exempel är att ta bort kravet gällande BSAB-koder och istället läggavikt på konsekvent namngivning av familj och typ av byggdelarna.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:ltu-70087 |
| Date | January 2018 |
| Creators | Klang, Rasmus |
| Publisher | Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0376 seconds