Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken syn tekniklärare på högstadiet har på elevers förutsättningar för och intresse av teknikämnet. Uppsatsen vill även ta reda på ifall det finns skillnader mellan eleverna baserat på kön och genus och vilka hinder, respektive möjligheter, som existerar för att lärarna ska kunna bedriva en (mer) inkluderande teknikundervisning. Utifrån detta syfte har uppsatsens två frågeställningar formulerats som följer: 1a. Vad har lärare för uppfattningar om elevers intresse för och förhållningssätt till teknikämnet? 1b. Ser lärarna någon skillnad mellan könen? 2. Vilka hinder och möjligheter för en inkluderande undervisning i teknikämnet identifierar lärare? För att besvara syfte och frågeställningar har fyra tekniklärare intervjuats. Intervjuerna har genomförts i semistrukturell form, grundad i kvalitativ metod, tillsammans med en intervjuguide omfattande tio frågor. Intervjusvaren har transkriberats och utgjort uppsatsens empiriska material. Med hjälp av tematisk analys har materialet bearbetats och teman, subteman och koder har identifierats och konstruerats. Baserat på identifierade koder konstruerades tre övergripande teman: teknikintresse och förhållningssätt till ämnet (1), den könsstereotypa bilden av teknik (2) och teknikämnets utveckling och kompetens (3). Uppsatsen landar i slutsatsen att lärare anser att killar har större självförtroende i teknikämnet. De är även mer intresserade av praktiskt arbete och benägna att ”göra först, tänka sen” när de sätter igång med sitt arbete. Tjejerna är mindre roade av det praktiska arbetet som sådant utan vill veta vilket syfte en viss konstruktion eller ett visst arbete ska ha för att bli motiverade. Lärarna såg framförallt olika ramfaktorer som hinder för att utveckla undervisningen i teknikämnet så att den kan bli mer inkluderande. Det har med budget, planeringstid, material och lokaler att göra. Även teknikämnets låga status sågs som ett hinder, eftersom lärarna uppfattade att andra ämnet prioriterades högre av såväl elever som skolledning. Läroplanens utveckling sågs som någonting positivt och något som bidrog till att utveckla ämnet. Lärarna såg dock ett behov av fortbildning, både när det kommer till den nya teknik som ska undervisas om och genusperspektiv som kan bidra till en mer inkluderande undervisning. / The purpose of this essay is to investigate the view of technology teachers at junior high school on students' prerequisites for and interest in the technology subject. The essay also wants to find out if there are differences between the students based on sex and gender and what obstacles, respectively opportunities, exist for the teachers to be able to conduct a (more) inclusive technology education. Based on this purpose, the essay's two research questions have been formulated as follows: 1a. What are teachers' perceptions of students' interest in and approach to the subject of technology? 1b. Do the teachers see any difference between the sexes? 2. What obstacles and opportunities for inlcusive teaching in subject of technology do teachers indentify? In order to answer the purpose and questions, four technology teachers have been interviewed. The interviews have been conducted in semi-structured form, based on a qualitative method, together with an interview guide comprising ten questions. The interview responses have been transcribed and used as the essay's empirical material. Using thematic analysis, the material has been processed and themes, sub-themes and codes have been identified and constructed. Based on identified codes, the analysis resulted in the construction of three overarching themes: technology interest and approach to the subject (1), the gender stereotypical image of technology (2) and the technology subject's development and competence (3). The essay concludes that teachers believe that boys have greater self-confidence in the subject of technology. They are also more interested in practical work and inclined to "do first, think later" when they start their work. The girls are less amused by the practical work as such, but want to know what purpose a certain construction or a certain work should have in order to be motivated. Above all, the teachers saw various framework factors that hinder the development of teaching in the subject of technology so that it can become more inclusive. It has to do with budget, planning time, materials and premises. The low status ofthe technology subject was also seen as an obstacle, because the teachers perceived that other subjects were given higher priority by both students and school management. The development of the curriculum was seen as something positive and something that contributed to developing the subject. However, the teachers saw a need for continuing education, both when it comes to the new technology to be taught and gender perspectives that can contribute to more inclusive teaching.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-329113 |
| Date | January 2023 |
| Creators | Ekblom, Johan |
| Publisher | KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | TRITA-ITM-EX ; 2023:90 |
Page generated in 0.0042 seconds