Denna studie behandlar lärares uppfattningar och erfarenheter om undervisning i läsutveckling på lågstadiet efter att eleverna har knäckt läskoden. Syftet med föreliggande studie är att undersöka lärares erfarenheter av och uppfattningar om undervisning i läsutveckling, utifrån aspekterna förståelse av text, avkodning av text och meningsskapande av text samt elevers läslust utifrån inre och yttre motivation, i årskurs 1 till årskurs 3 efter att eleverna knäckt läskoden. Syftet konkretiseras i följande frågeställningar: · Hur ser och förstår lärare begreppen läsförståelse, avkodning, meningsskapande och läslust? · Hur förhåller sig lärares beskrivningar av erfarenheter och strategier i läsundervisningen på lågstadiet efter att eleverna knäckt läskoden till aspekterna förståelse av text, avkodning av text och meningsskapande av text? · Hur gör lärare för att väcka och bevara elevers läslust i förhållande till inre och/eller yttre motivation? I studien genomförs semistrukturerade intervjuer med fem lärare om deras uppfattningar och erfarenheter om läsundervisning på lågstadiet. Intervjuerna transkriberas och analyseras genom tre tematiska analyser, en analys för varje frågeställning i studien. Studien grundar sig på två teoretiska modeller som den tematiska analysen av materialet utgår ifrån. Den första teoretiska modellen behandlar läsförståelseprocesser och bidrar med kategorierna förståelse av text, avkodning av text och meningsskapande av text med tillhörande faktorer som i en av studiens tematiska analyser utgör teman och koder. Den andra teoretiska modellen är inre och yttre motivation som tillsammans med begreppet läslust utgör koder och tema i en tematisk analys. I resultatet framkommer att lärarna arbetar mycket med läsutveckling under lågstadiet och gör detta på många olika sätt. De deltagande lärarna har alla liknande definitioner av begreppen läsförståelse, avkodning, meningsskapande och läslust. Samtliga lärare har textsamtal och låter eleverna koppla det lästa innehållet till tidigare erfarenheter samt svara på frågor om texten. Alla lärare arbetar med läsförståelsestrategier i sina klassrum. Lärarna tycker det är viktigt att lyfta begrepp och ordförståelse i sin undervisning. Hur de gör detta sker dock på olika sätt i de olika lärarnas klassrum. De deltagande lärarna har olika mycket medvetna strategier kring det fortsatta arbetet med fonologisk medvetenhet efter att eleverna knäckt läskoden. Dock arbetar alla lärare med bokstavsljudskännedom, främst genom fonem-grafem-kopplingar. Lärarna anser det också av vikt att eleverna till en början tillåts ljuda ihop bokstäver till ord innan de lärt sig läsa hela ord med flyt. Alla lärare är måna om att presentera olika texter för eleverna för att fånga deras intresse för läsning. I lärarnas resonemang framgår flera arbetssätt som ska motivera eleverna i läsutvecklingen, däribland lustfyllda övningar. Lärarna i studien upplever också elevernas läserfarenheter vara spridda. Samtliga lärare ser till att eleverna får träna läsning och gör ofta detta i mindre grupper. Lärarna inte är eniga om huruvida bänkböcker bör användas i läsundervisningen på lågstadiet. Samtliga lärare har arbetssätt som går ut på att bevara elevers inre motivation till läsning och strategier för att väcka läslust genom yttre motivatorer. Resultatet kompletterar tidigare forskning. Tidigare forskning har till stor del undersökt elevers förmågor i läsning, såsom läsförståelse och avkodning (Herkner, 2011; Herkner, 2022, Ivarsson, 2008 & Stenlund, 2011) och färre forskningsstudier har gjorts kring hur lärarna förhåller sig till detta, vilket alltså denna studie bidrar med. Samtidigt finns beröringspunkter med majoriteten av den tidigare forskning som presenteras i studien och studiens resultat. Lärarna i studierna av Xinhua et al. (2020) och Eckeskog (2013) lyfter i likhet med lärarna i denna studie användningen av läsförståelsemodeller i undervisningen. Verktyget LegiLexi används av lärare både i denna studie och i studien av Gustafson et al. (2019). Arbetssätt som lyfts i denna studie framkommer även i studierna av Alatalo (2011) och Krantz (2011). Likt Pfost et al. (2014) beskriver även lärare i denna studie ett behov av att kompensera elever som inte har lika goda förutsättningar som andra elever till läsning. En slutsats som framkommer i denna studie är att de deltagande lärarna använder gemensamma arbetssätt i sin läsundervisning men har även enskilda arbetssätt som inte beskrivs av de andra lärarna. En annan slutsats är att med mer erfarenhet inom läraryrket verkar lärare använda fler medvetna strategier och arbetssätt i undervisningen.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-530290 |
| Date | January 2024 |
| Creators | Axelsson, Emma, Gullarp, Alice |
| Publisher | Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningssociologi |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Examensarbete vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningssociologi |
Page generated in 0.0029 seconds