Sammanfattning Inledningsvis kommer detta arbete att förtydliga vad läromedel är, som sedan följs upp av en bakgrundförklaring av genus, läroplanen och läroboken. Syftet med detta examensarbete var att få djupare förståelse om hur genusperspektivet uttrycker sig i läromedlet Livet i Bokstavslandet (Stark, 2015; Stark, Wedsberg & Örn, 2016; Stark, Wedsberg & Örn, 2017). Till detta gjordes en textanalys av både bilder och text i läseböckerna för årskurserna 1–3 med kvalitativa inslag. De teorier som arbetet grundar sig på är Hirdmans genusteori och Connells syn på maskulinitet. Även Fagrells (2000) sätt att kategorisera kön och Nikolajevas (2017) perspektiv på genus i barnlitteraturen lyfts i denna del av arbetet. Tidigare forskning som har gjorts inom samma forskningsområde kommer också att presenteras under senare del av arbetet där jag tar stöd av Eilards (2008) avhandling och skriver om könsrollerna och jämställdhet i läroböckerna. Begränsningar har gjorts då urvalet har varit att undersöka just läseböckerna. Vid textanalysen har jag utgått från hermeneutik som är den vetenskapsteori som handlar om att det är tolkningen och förklaringen av texten som är centrala delar i en analys. I resultatet av analysen framkommer det att det förekommer könsstereotyper och normbrytande beskrivningar i läseböckerna.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-54762 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Dehqan, Zohra |
| Publisher | Malmö universitet, Institutionen för kultur, språk och medier (KSM) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0027 seconds