Intresset är lågt för matematik hos elever i grundskolans senare del visar färska undersökningar. Skolverket efterlyser bland annat variation av arbetsformer. Jag har kommit i kontakt med en lärare som arbetar med laborativ matematik som återkommande inslag i matematikundervisningen. Denna uppsats är en fallstudie av hans arbete. Syftet med detta examensarbete är att undersöka och beskriva hur man kan utveckla och arbeta med laborativ matematik som återkommande inslag i matematikundervisningen. Frågeställningarna har varit: Vilken är lärarens definition av laborativ matematik? Hur arbetar läraren inför, under och efter en matematisk laboration och hur svarar eleverna på lärarens intentioner? Vad har läraren för erfarenhet av hur kollegor och skolledning påverkar när det gäller utveckling av laborativ matematik? För att finna svar på dessa frågor har jag genomfört lektionsbesök och intervjuer. Resultatet beskriver dels lärarens definition på laborativ matematik, men även hur rapportskrivning kan användas i matematikundervisning, elevers motstånd till att byta arbetsmetod och hur viktigt stöd från skolledning och kommun är i utvecklingsarbete.
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:liu-1010 |
Date | January 2004 |
Creators | Håkansson, Olof |
Publisher | Linköpings universitet, Matematiska institutionen, Matematiska institutionen |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | Swedish |
Detected Language | Swedish |
Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
Format | application/pdf |
Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0019 seconds