<p>During recent years, the trend of Swedish students’ negative performance and results in mathematics has been discussed. It is agreed that a change in teaching methods is necessary in order to solve this issue. Thus we found it interesting to take a closer look at an alternative way of teaching. The purpose of this study was to find out what teachers and students associate concrete mathematics with and make a comparison between them. A qualitative method based on interviews was used to reach the purpose. The data was analyzed and the result was that two groups took form: Knowledge and Game.</p><p>Both teachers and students agree on the fact that concrete mathematics brings a positive variation into the classroom and motivates the students. Concrete mathematics also contributes with practicing, collaboration and discussions. The most distinctive difference between teachers and students’ associations is their view on knowledge. On one hand the teachers claimed that concrete mathematics contributes with better learning, but on the other hand the students claimed that they learn better or just as well by using workbooks in mathematics. The study also showed that students tended to see concrete mathematics as if it were a game. Based on this result we think that it is important that the teachers have a clear purpose with their teaching methods and make the students aware of their purpose. We claim that this is decisive in order to make the students feel that their activities are meaningful.</p> / <p>Svenska elevers försämrade resultat i matematik har under de senaste åren diskuterats. Ett förändrat arbetssätt i matematik anses ibland vara det som behövs för att vända denna negativa trend. Detta fick oss att vilja titta närmare på ett alternativt arbetssätt. Syftet med studien var att ta reda på vad lärare och elever på högstadiet associerar ett laborativt arbetssätt i matematik med, samt göra jämförelser mellan dessa associationer. För att kunna uppnå syftet genomfördes en kvalitativ undersökning i form av intervjuer. Intervjumaterialet analyserades sedan och de associationer som framkom delades in i två grupper, Lärande och lek.</p><p>Både elever och lärare förknippar ett laborativt arbetssätt i matematik med att det leder till variation och ökad motivation. Arbetssättet bidrar, enligt lärarna även till att eleverna kan hjälpa varandra samt att de får träning i att samarbeta och diskutera. Den tydligaste skillnaden är att lärarna associerar ett laborativt arbetssätt som gynnsamt för lärandet, medan eleverna här menar att de lär sig lika bra eller bättre med läroboken. Studien visade även att ett laborativt arbetssätt ofta likställs med lek från elevernas sida. Utifrån detta finner vi det viktigt att lärarna har ett tydligt syfte med laborationerna, klargör syftet för eleverna, samt även följer upp genomförda laborationer. Detta för att undervisningen ska vara meningsfull och utvecklande för eleverna. Risken tror vi annars är att görandet hamnar i fokus på bekostnad av lärandet.</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA/oai:DiVA.org:his-807 |
| Date | January 2008 |
| Creators | Florén, Malin, Hellman, Patrik |
| Publisher | University of Skövde, School of Humanities and Informatics, University of Skövde, School of Humanities and Informatics, Skövde : Institutionen för kommunikation och information |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, text |
Page generated in 0.0462 seconds