Företag och organisationer arbetar i dag i projekt. Att arbeta i projektform kan medföra både för- och nackdelar när det gäller kunskapsöverföring. Kunskapsöverföring är viktig eftersom den möjliggör för medarbetare att använda sig av gamla lösningar på nya problem. Syftet med uppsatsen är att titta på vilken kunskap som sprids och på vilket sätt det görs mellan ett mellankommunalt projekt Kompetensare 2.0 och dess föregångare Kompetensare. Kompetensare 2.0 är ett mellankommunalt projekt mellan 10 olika kommuner som ska implementera arbetssättet och arbetsmodellen från Kompetensare. Eftersom det saknas modeller för kunskapsöverföring i mellankommunala projekt användes här en befintlig modell för kunskapsöverföring inom företag för att se om den är applicerbar även i mellankommunala projekt. Vi har valt att använda Tells och Söderlunds modell om lärande organisationer (se teoridelen) och avser att undersöka ifall den går att använda för att analysera vilken typ av kunskap som har överförts, se Figur 3, och vilka konsekvenser det har. Vi genomför intervjuer med delprojektledare och huvudprojektledare och redovisar vårt resultat från dessa i form av analysscheman. Sedan går vi igenom de olika kunskapsöverföringsprocesserna som beskrivs av Tell och Söderlund och hittar även sådana som de inte tar upp. Tell och Söderlunds matris för kunskapsöverföring är applicerbar genom att den kan beskriva de kunskapsöverföringsprocesser som har skett inom Kompetensare 2.0. Den studerade kunskapsöverföringen visar att medveten kunskap blivit till institutionaliserad kunskap i större omfattning än objektifierad kunskap blivit till institutionell kunskap, detta skiljer sig från Tell och Söderlunds modell. En tänkbar förklaring är att mängden objektifierad kunskap varit relativt liten i jämförelse med mängden medveten kunskap. En annan förklaring är att Kompetensare 2.0 är ett relativt litet projekt där samtliga delprojektledare känner varandra och träffas regelbundet personligen. Tell och Söderlunds modell är inte en heltäckande modell men kan utgöra ett teoretiskt ramverk som gör kunskapsöverföringen mer effektiv mellan projekt. I Kompetensare 2.0 visar den tydligt brister men också möjliga förbättringar i kunskapsöverföringen, den visar även vilken typ av kunskapsöverföring som har fungerat bra i Kompetensare 2.0. Modellen är särskilt relevant eftersom det idag saknas teoretisk modell för kunskapsöverföringen mellan och till delprojekten i Kompetensare 2.0. / Companies and organizations use project as a way to organize work. Projects have both advantages and disadvantages in terms of knowledge transfer. Knowledge and skill are a large part of the assets of many of today's organizations. Knowledge transfer is important for the reason that it enables employees to make use of old solutions to new problems. The purpose of this paper is to look at the transfer of knowledge between municipal projects by studying the two projects Kompetensare and Kompetensare 2.0. Kompetensare 2.0 is an inter-municipal project from 10 different municipalities with the task to implement the model of Kompetensare. In the absence of models for knowledge transfer between municipal projects we use an existing model for knowledge transfer within enterprises and see if it is applicable even for municipal projects. We use Tell’s and Söderlund's model of learning organizations (see theoretical part) and intends to investigate whether Tell and Söderlund's model can be used to analyze the type of knowledge that has been transferred, see Figure 3, and the consequences. We conduct interviews with project managers and senior project manager and report our results from these in the form of analysis schedules and go through the different knowledge transfer processes described by Tell and Söderlunds and also knowledge transfer processes that they do not take up. Tell and Söderlunds matrix for knowledge is applicable in that it can describe the knowledge transfer processes that have occurred in Kompetensare 2.0. The studied knowledge transfer shows that the conscious knowledge that has become institutionalized knowledge than has been objectified knowledge of institutional knowledge and this differs from Tell and Söderlund's model. One possible explanation is that the amount of objectified knowledge was relatively small compared to the amount of conscious knowledge. Another explanation is that Kompetensare 2.0 is a relatively small project where all project managers know each other and meet regularly in person. Tell and Söderlund's model is not a comprehensive model but as a theoretical framework that can make more efficient knowledge transfer between projects. In Kompetensare 2.0 shows it clearly on both the shortcomings and possible improvements in the transfer of knowledge but also the type of knowledge that have worked well in Kompetensare 2.0. The model is particularly relevant since there is currently no theoretical model for knowledge transfer from and to the sub-projects in Kompetensare 2.0.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-31502 |
| Date | January 2014 |
| Creators | Christiansson, Ahrne, Löfvander, Per, Stridh, Pernilla |
| Publisher | Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0025 seconds