<p>Bakgrund: Hjärt-kärlsjukdom är en av våra vanligaste folksjukdomar iSverige och majoriteten av dessa kan, med hjälp av vården, förebyggasgenom livsstilförändringar. Trots en medvetenhet hos individen om attdennas vanor är ohälsosamma är förändringarna svåra att genomföra. Syfte:Syftet var att undersöka vilka omständigheter som försvårarlivsstilsförändringar hos personer med, eller med ökad risk att utveckla,hjärt-kärlsjukdom. Metod: Studien gjordes som en allmän litteraturstudieför att sammanställa aktuell forskning inom området. Sökningar gjordes idatabaserna cinahl, PubMed och PsycINFO och resulterade i 10 kvalitativaartiklar. Resultat: De fem huvudkategorierna i studien var: bristandeinformation från vårdpersonal, fysiska och praktiska hinder, upplevda kravfrån omgivningen och deltagarna själva, bristande stöd från vårdpersonaloch närstående, konflikt mellan förnuft och känsla. Hindrande faktorer förlivsstilsförändringar visade sig vara information som inte var anpassad efterindividernas levnadsförhållanden och förutsättningar, att individen kändebristande kontroll över den egna hälsan och sjukdomsutvecklingen samt attprioriteringen för livsstilsförändringar minskade när tiden gick ochsymtomen avklingade. Diskussion: Vid arbetet med livsstilsförändringar ärdet viktigt att vårdpersonal utgår från individen och gör denna delaktig iförändringsarbetet. Genom att erbjuda ett långsiktigt stöd där informationkontinuerligt fylls på, förtydligas och upprepas samt att frågor kan besvaraskan förmågan att genomföra livsstilförändringar öka.</p> / <p>Background: Cardiovascular disease is one of the most common nationaldiseases in Sweden and the majority of cases can be prevented by lifestylechanges. Despite the fact that patients frequently demonstrate a high degreeof awareness with regards to the effect that negative lifestyle habits mayhave on their health it is often difficult to implement the required changes.Purpose: The aim was to investigate the circumstances which makelifestyle changes difficult for individuals with cardiovascular disease andthose at risk of developing cardiovascular disease. Method: The study wasconducted with view to gathering and evaluating literature on researchrelating to the subject. Searches were made in the databases Cinahl, PubMedand PsycINFO and resulted in 10 qualitative articles. Result: The five maincategories in this study were: lack of information from health professionals,physical and practical barriers, perceived demands from their socialenvironment as well as demands participants have on themselves, lack ofsupport from health professionals and conflict between reason and emotions.Hindering factors for lifestyle changes proved to be information that was notadjusted to participants’ living conditions and circumstances, thatindividuals felt lack of control over their own health and diseasedevelopment and lower prioritization of lifestyle changes as time went andthe symptoms faded away. Discussion: When supporting lifestyle changes,it is important that health professionals in their treatment closely involve theindividual and that the individual’s personal needs are taken intoconsideration. The chance of successfully implementing preventive lifestylechanges greatly increases if information is updated, clarified, repeated andany questions arising are answered.</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA/oai:DiVA.org:hkr-1020 |
| Date | January 2009 |
| Creators | Fagerström, Teres, Tavassoli, Annelie |
| Publisher | Kristianstad University College, School of Health and Society, Kristianstad University College, School of Health and Society |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, text |
Page generated in 0.0365 seconds