Studien analyserar två bilderböcker ur den svenska bilderbokskonstnären och författaren Elsa Beskows populära tantserie. Den första är Tant Grön, Tant Brun och Tant Gredelin skriven år 1918 och den andra är Petters och Lottas Jul utgiven för första gången år 1947. Syftet med denna studie är att undersöka och jämföra hur barnkaraktärerna i böckerna framställs, hur böckernas barnsyn kommer till uttryck och undersöka hur böckernas barnsyn förhåller sig till den barnsyn som kommer till uttryck i FN:s barnkonvention. Ytterligare en del av studiens syfte är att föra en diskussion kring hur pedagogen kan arbeta med bilderböckers syn på barn i äldre tider. Studien utgår ifrån det Lena Kåreland tar upp om behov- och kravpedagogik, Ellen Keys barnsyn och det Anne Banér tar upp om framväxten av sekelskiftets traditionella barnsyn. Studien utgår även ifrån Maria Nikolajevas föreställningar om bilderboken. Analysen visar att barnkaraktärerna framställs som lydiga och hjälpsamma. Analysen visar även att de båda böckerna ger uttryck för behov- och kravpedagogik samt att böckernas barnsyn till stor del är påverkad av Ellen Keys barnsyn. De båda böckernas barnsyn stämmer även i hög grad överens med den barnsyn som kommer till uttryck i FN:s barnkonvention. Den avslutande didaktiska diskussionen kommer fram till att pedagogen kan arbeta med tantböckerna i klassrummet parallellt som pedagogen arbetar med temat barn och barns villkor i äldre tider.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:oru-60748 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Borgström, Frida |
| Publisher | Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0019 seconds