Denna kvalitativa studie undersöker hur förskollärares förhållningssätt under barns fria lek inom de två pedagogiska inriktningarna Reggio Emilia och Montessori kan tolkas utifrån Foucaults maktperspektiv. Hur fri är egentligen den fria leken? Forskning kring den fria leken utgår i huvudsak från två områden. Den fria lekens betydelse för barns lärande och utveckling samt pedagogens roll i barns fria lek. Genomgång av forskningsfältet kring detta ämne visar att den makt som utövas under den fria leken är ett mindre utforskat område. Observationerna i studien har genomförts på sex förskollärare på fem kommunala förskolor, i två kommuner i Sverige. Resultatet visar att förskollärarna inom Reggio Emilia och Montessori ofta intar ett passivt övervakande förhållningssätt. När förskollärarna inte förhåller sig som passiva övervakare så intar de istället ett styrande förhållningssätt. De korrigerar då barnens beteende och normaliserar dem, det vill säga fogar in dem inom ramen för rådande normer. Detta för att barnen ska bli bättre och nyttigare människor. / <p>2019-12-20</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:miun-40118 |
| Date | January 2019 |
| Creators | Engstrand, Olivia, Strömqvist, Jeanette |
| Publisher | Mittuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap, Mittuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0015 seconds