Detta kandidatarbete klargör vilka förändringar som skett i svenska kommuners arbete med grönstrukturplanering gällande omfattning, metoder och åtgärder under de senaste 20 åren samt om det finns spår av relevant forskning i kommunala grönstrukturplaner antagna under samma tidsperiod. Undersökningen är en fallstudie där Jönköpings kommun valts ut som ett representativt fall. Det empiriska materialet är två grönstrukturplaner från Jönköpings kommun antagna 2004 respektive 2019. Studien utgår från ett analytiskt ramverk framtaget utefter den områdes- och forskningsöversikt som presenterats i arbetet. Analysmetoden som används är innehållsanalys. Resultatet av undersökningen kan möjligtvis spegla att en förändring har skett gällande omfattning, metoder och åtgärder i svenska kommuners arbete med grönstrukturplanering. Kommuners arbete med omfattning av grönstruktur i deras grönstrukturplanering har övergått till att i större grad behandla grönstrukturen på en övergripande skala, från att tidigare koncentrerat sig på enskilda grönområden. Arbetsmetoderna som kommunerna använder har förändrats till att i högre grad föreslå offensiva förändringar av stadslandskapet. Över tid har kommunerna använt sig av arbetsmetoden medborgardialog för att inkludera och samarbeta med medborgarna. Däremot har tillvägagångssättet för att nå medborgarna förändrats i takt med samhällsutvecklingen. De åtgärder som kommunerna föreslår i arbetet med grönstrukturplanering har förändrats till att i högre grad inkludera mångfunktionella ytor och nätverksstruktur av grönstrukturen. Även detta skulle kunna vara kopplat till samhällsutvecklingen och då främst frågan om klimatförändringar. / The following bachelor’s thesis seeks to clarify the changes made within Swedish municipalities regarding their work with green planning with respect to the scope, methods and actions used during the last 20 years. The thesis will also study if there are traces from relevant research in municipal green plans adopted during the same time period. The study is done as a case study where Jönköpings kommun has been chosen as a representative. The empirical material consists of two green plans from Jönköpings kommun adopted 2004 and 2019. An analytical framework has been developed from the chosen subject and research area presented in the thesis. Content analysis has been used during the study. The final conclusions can point to a possible change in scope, methods and actions used in the examined green plans. Regarding municipal green area scope there has been a change into a broader overview from previously focusing on individual green areas. The methods used have evolved into more offensive strategies when planning green areas within cities. Citizen dialogue is commonly used but the way that the dialogue happens has changed as society progressed. The actions the municipalities propose has transformed into more of a green infrastructure perspective and including multifunctional green spaces when planning green areas. Societal progress and climate change may be the reason behind this development.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:bth-21590 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Bengtsson, Johanna, Olsson, Tove |
| Publisher | Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.002 seconds