Ungefär 30 miljoner barn beskrivs vara på flykt ifrån sina hemländer. Många av dessa barn har kommit hit till Sverige eller kommer att komma hit, med sig har de en annan kulturell bakgrund och ett annat språk. Dessa barn som kommit hit till Sverige har rätt att gå i förskola på samma villkor som svenska barn. Förskolan ses som en kulturell mötesplats som ska arbeta för kulturell förståelse och accepterande av barns olika kulturer och språk. Därför blir frågan hur man som förskollärare på bästa sätt kan möta alla dessa barn och deras olika språk och kulturella bakgrunder. Syftet med denna litteraturstudie är att ta reda på vad tidigare forskning säger om estetiska uttrycksformer och hur dem kan vara ett stöd i språkutvecklingen hos flerspråkiga barn. Studien har även som syfte att ta reda på vad tidigare forskning säger om språkutvecklingens roll för att skapa förståelse mellan olika kulturer. Resultatet visar att den tidigare forskningen talar för ett multimodalt lärande, där olika språkliga uttryck används samtidigt och integrerar med varandra. Det är användandet av flera uttryck för kommunikationen som tas upp som det centrala, och det som kan ge stöd i språkutvecklingen. Estetiska uttrycksformer beskrivs kunna stödja språkutvecklingen hos flerspråkiga barn, bland annat genom att användandet av estetiska uttrycksformer erbjuder möjlighet till kommunikation som inte behöver vara verbal. Estetiska uttrycksformer beskrivs kunna erbjuda kommunikation som inte ställer lika höga krav på kunskaper i ett visst språk, som skriftspråk eller talspråk kan göra. Studiens resultat visar att språkutvecklingen har en stor roll i att skapa förståelse mellan olika kulturer. Eftersom språket ses som ett verktyg för tänkandet och som en länk mellan en person och dennes omgivning. Men även om etnicitet, språk och kultur är viktiga delar i en människas identitetsutveckling, ger min studie exempel på att miljön har påverkan på identitetsutvecklingen och att den kan förändras. Men kan därför inte anta bara för att föräldrarna är invandrare och har en viss kulturell identitet och språk, att barnen kommer känna samma kulturella tillhörighet som föräldrarna eller se deras språk som deras modersmål. I denna studie beskrivs estetiska uttrycksformer och lek bidra till att skapa förståelse mellan olika kulturer. I leken och användandet av estetiska uttrycksformer kan barnen kommunicera med varandra och omgivningen på ett sett som inte måste vara verbalt. Även pedagogernas syn och användning av olika språk och språkliga uttryck i verksamheten påverkar hur olika kulturer och språk accepteras i förskolan.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:du-24616 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Lernebo, Malin |
| Publisher | Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0017 seconds