Syftet med denna studie är att undersöka hur musiklärare i Namibia förhåller sig till läroplaner och ämnets förutsättningar och hur det påverkar deras uppfattning om musikutbildning. Studien är en undersökning om vilka tyngdpunkterna i de namibiska styrdokumenten i ämnet musik är. Vi har undersökt hur kursplanen tolkas i teorin och i praktiken av lärare. Dessutom har vi undersökt vilka ramfaktorer som är rådande för en musiklärare i Namibia och hur dessa faktorer påverkar undervisningen. Denna studie bygger på sociokulturell teori och ramfaktorsteori. Vi har använt tre olika metoder: Hermeneutisk textanalys, observationer och intervjuer för att få svar på våra frågeställningar. De resultat som vi har kommit fram till är att musikutbildningen enligt landets skolplan bör utbilda eleverna på en social och kulturell nivå. Undervisningen bör uppmuntra elevernas kreativitet och grunda sig på: Att utforska, delta, skapa och uppskatta. Våra observationer har visat att klassrummen oftast inte är anpassade för musikundervisning och tillgången till instrument är mycket begränsade. Dessutom är den ekonomiska situationen en av de främsta faktorerna som gör ramarna mycket begränsade. Skillnaden mellan den privata och de kommunala skolorna är noterbar och syns på många olika sätt på grund av deras ekonomiska och i viss mån kulturella situation. Vi diskuterar också om lärarna, under nuvarande omständigheter, kan ge eleverna en allsidig musikutbildning med så små resurser. Dessutom diskuterar vi om hur mycket ramfaktorerna påverkar undervisningen. Våra resultat visar att det inte bara är ramfaktorer som har effekter på musikundervisning i Namibia, även om det är en viktig faktor. Lärarnas föreställningar om musik spelar också en stor roll, särskilt för de lärare som inte behöver oroa sig över deras ekonomiska situation. Denna studie visar också att det finns en paradox mellan den privata skolan och de kommunala skolorna. De kommunala skolorna, med begränsade ekonomiska tillgångar, lär eleverna att musik är en möjlig karriär i livet även om de inte har utrustning för praktiskt musicerande. Den privata skolan utbildar eleverna till att känna igen "bra" musik, notation etc, även om de har möjlighet att utbilda elevernas instrumentella färdigheter. Denna studie genomfördes i Namibias huvudstad, Windhoek. / The purpose of this study is to investigate how music teachers in Namibia relate to current curricullum and subject prerequisites and how it affects their perception of music education. The study is an survey of where the emphasis is in the Namibian curricullum of the subject music. We have investigated how the syllabus is interpreted in theory and in practice by the teachers. Furthermore the study also examine what frame factors are present for a music teacher in Namibia and how these factors affect teaching. This study is based on socialculture theories, music didactics and frame factor theories. We have used three different methods: Hermeneutic text analysis method, observations and interviews to get answers to our research questions at issue. The results we have presented are that the music education should, according to the Namibian syllabi, educate students at a social and cultural level. The education should encourage students creativity and be based on: Exploring, participating, creating and appreciating. Our observations have showed that their classrooms are not optimized for teaching music and the instrumental assets are very limited. Furthermore the economical situation is the main factor making the frames very restricted. The difference between the private school and the government schools is legible and is visable in many different layers due to their economical and cultural situation. We also discuss whether the teachers, in the present circumstances, can give the pupils a varied music education with their small resources, this in addition to the questions regarding how much the frame factors affects the teaching. Our results shows that it is not only the frame factors that effects the music education in Namibia, even if it’s an important factor. The teachers conception of music plays a big part as well, especially for those teachers who do not have to worry too much about refounds. This study also shows that there is a paradox between the private school and the public schools. The public schools with much less refounds teach the pupils that music is a possible career in life even if they do not have equipment to practise. The private school educate the children to recognise “good” music, notation etc, even if they have the possibility to educate the childrens instrumental skills. This study was done in the capital of Namibia, Windhoek.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-38865 |
| Date | January 2011 |
| Creators | Erdelius, Erik, Öman, Johan |
| Publisher | Umeå universitet, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen, Umeå universitet, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0036 seconds