Läroplanen för förskolan har under de senaste årtionden sett olika ut, från början ingick en snabb inblick av förskolan i grundskolans läroplan men vid slutet av 1990-talet fick förskolan sin egen läroplan. Enligt tidigare forskning förekommer en social språkmiljö i förskolan och för att främja språkmiljön finns det olika strategier förskollärare kan använda. Syftet med denna studie är att undersöka hur de sociala samspelen har för betydelse för barns språkutveckling. Syftet kommer besvaras med hjälp utav två frågeställningar som är följande: Vilka strategier anser pedagoger att de använder för barns språkutveckling i förskolan? och Hur påverkar det sociala samspelet barnens språkutveckling utifrån pedagogernas perspektiv? Den metod som valdes i det empiriska materialet är den kvalitativa forskningsmetoden i form av intervjuer. Intervjuerna var mellan forskare och respondent, varav respondenterna i denna studie var förskollärare. Teoretiska utgångspunkter som används i analysen är Jean Piagets teori om kognitiv utveckling samt det sociokulturella perspektivet utifrån Lev Vygotskij. Enligt sammanställt resultatet från frågeställningarna framhävs det att förskollärare stimulerar barn på bästa sätt genom att låta barn vara i mindre barngrupper, med lyhörd personal som utmanar barnens språk. Skapas det en miljö som är trygg och inbjudande underlättar det barnens språkutveckling. Ytterligare resultat visar på att sociala samspel påverkar barns utveckling genom exempelvis kroppsspråk och rollekar utifrån pedagogens perspektiv.
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-55686 |
Date | January 2022 |
Creators | Stävås, Sofie, Rosenquist, Louise |
Publisher | Malmö universitet, Institutionen för barndom, utbildning och samhälle (BUS) |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | Swedish |
Detected Language | Swedish |
Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
Format | application/pdf |
Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds