”Gymnasieskolan ska ge en god grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier samt för personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samhällslivet” (Skollagen 15 kap. 2§) En avklarad gymnasieutbildning är kopplad till folkhälsa. Psykisk ohälsa och arbetslöshet är risker på lång sikt för elever som inte avslutar gymnasieutbildning (Skolverket, 2021). Låg utbildningsnivå, vilket studieavbrott under gymnasiets första år kan ge upphov till, ökar risken för att som vuxen drabbas av nedsatt hälsa. Det förekommer ökad sjuklighet i gruppen med låga betyg från grundskolan. Hög frånvaro under grundskoletiden har starkt samband med låga betygsresultat i åk 9. Folkhälsomyndigheten (2018) anger tydliga kopplingar mellan hög frånvaro i gymnasiet eller att inte nå målen i ett eller flera ämnen och studieavbrott. Studien är baserad på nationella folkhälsoenkäten (Folkhälsomyndigheten, 2015). Vidare beskrivs det i studien sambandet mellan god hälsa och att ha ett arbete. Det är svårare för lågutbildade att få arbete sedan 90-talet och detta beror på att arbetsmarknaden oftast har krav om minst gymnasieutbildning, även om det formellt inte krävs en sådan. Sammanfattningsvis finns det goda skäl att verka för att människor fullföljer gymnasieutbildningen då detta är relaterat till en god hälsa. I en rapport år 2012 från SKL (numera SKR), Motverka studieavbrott (SKL, 2012), som gjordes på Skolverkets uppdrag, finns belägg för att skillnaderna mellan kommunerna är stora. Det finns kommuner där andelen som fullföljer gymnasiet är 43 % och kommuner där andelen är 88 %. År 2013 kom man ut med en guide för att kommunerna systematiskt skulle arbeta med skolnärvarofrämjande insatser (SKL, 2013). Den 19 november 2015 utfärdade utbildningsdepartementet ett kommittédirektiv (2015:119) som resulterade i en offentlig statlig utredning Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera (SOU 2016:94). Uppdraget innebar att utredaren skulle kartlägga frånvaro som varit återkommande och långvarig i grundskolan. Förslag presenterades på hur närvarofrämjande arbete och åtgärder kan genomföras. I rapporten analyserades riskfaktorer för skolfrånvaro och en uppdelning i tre kategorier gjordes. Dessa faktorer är: skolrelaterade, individuella respektive sociala. Skolinspektionen redogjorde i en rapport 2018 att 18 000 elever i Sverige 2015 hade upprepad ogiltig frånvaro och i utredningen betonade man vikten av rektorernas tidiga agerande och att relationsskapande var väsentligt (Skolinspektionen, 2018). I flera kommuner har man satsat på att förebygga skolfrånvaro, t.ex. ”Uppdrag psykisk hälsa” (Stockholms län, 2020). I en artikel av Nehez och Schön (2021) presenteras en fallstudie från Malmö om hur grundskolans arbete genom kompletterande kompetenser arbetar i sitt uppdrag att främja närvaron. Skolverket har en rad förslag till rektorer om arbetet med att främja närvaron, där det väsentliga är att sprida kunskaper om orsaker till frånvaro (Skolverket, 2022). Inom området närvarofrämjande arbete finns det flera angreppsätt att undersöka. Min studie är begränsad och avgränsad och jag har valt att ställa frågor till främst skolledare. Fokus ligger på frågor som belyser hur det närvarofrämjande arbetet är organiserat på gymnasieskolor. Metoderna jag använder är dels intervjuer, dels enkätfrågor. Skolkultur är ett begrepp som används för att beskriva en skolas anda och klimat. Det handlar om normer på skolan, om sammanhållning, om kommunikation, om beslutfattande och även om den påverkan som uppstår hos människorna i organisationen (Persson, 2008).
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-64739 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Waldenström, Karin |
| Publisher | Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds