The purpose of this study is to examine how teachers at secondary special school, national programs describe their work to get students to understand and reach the curriculum requirements and grades in theoretical knowledge. The study shows teacher's description to help students to fulfill the theoretical goals, how teachers perceive “understanding of requirements and grades” within the theoretical knowledge as well as the teachers' conception of theoretical knowledge requirements. The study analysis is based on curriculum theory. The study is based on interviews with six teachers, at three schools in upper secondary schools national programs. Qualitative approach with interviews is used. Analysis of the study, based on a curriculum theory perspective, gives a picture of how the curriculum shape what and how theoretical knowledge are to be taught. A curriculum is always intelligible within its written contexts - a historical document. In the curriculum perspective the frame factor theory is prominent. The frame factor theory describes the outer limits which affect the conditions for the student to be able to reach the skills the curriculum requires. One finding is that upper secondary school is perceived to be as similar to ordinary secondary schools as possible. That curriculum and grading criteria are formed within equivalence perspective. Further results show that teachers find difficulty of teaching students in theoretical subjects. Partly because it is perceived difficult for students to understand the theoretical knowledge, and because the student groups are showing variation in levels of understanding. Further findings show how teacher´s creates opportunities for students to perform. The teachers show an image of being flexible and inventive. Teachers also expresses that students need more time to solve their tasks and do not always perform on the level of the subjects’ requirements. Teachers present the experience of the student not showing greater understanding of their grades or of their implications. Regarding the theoretical knowledge, the teachers' perception is that it is not the most primary skills for the student to reach or to get use from. Students described more use from substances or from parts directly useful in life. The teachers believe that it is important that the student feel self-confident in ones own identity, and not always have to be like everyone else. The teachers perceive difference as something positive. / Syftet med studien är att undersöka hur lärare på gymnasiesärskolans nationella program beskriver sitt arbete med att få eleven att förstå och nå upp till läroplanens teoretiska kunskapskrav och betyg. Studien visar lärares beskrivning av hur de skapar förutsättning för elevens väg mot måluppfyllnad, hur lärarna uppfattar elevens förståelse för de teoretiska kunskapskraven och betyg samt lärarnas föreställning om teoretiska kunskapskrav. Studien analyseras utifrån läroplansteorin. Studien är en intervjustudie med sex lärare på tre olika skolor där nationella program inom gymnasiesärskolan finns. Den metod jag använt mig av i studien är kvalitativ metod i form av intervjuer. Analys av studien utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv ger en bild av lärarens föreställning kring läroplanens vad och hur inom undervisning och teoretiska kunskapskrav. En läroplan är alltid tolkningsbar utifrån sitt upphovssammanhang – ett tidsdokument. Ramfaktorteorin är framträdande inom läroplansperspektivet. Ramfaktorteorin beskriver de yttre ramar som påverkar förutsättningar för eleven att möjliggöra läroplanens kunskapskrav. Resultat ur studien är att gymnasiesärskolan uppfattas sträva efter att vara så lik vanliga gymnasieskolan så möjligt. Att läroplan och betygskriterier formats utifrån likvärdighets-perspektiv. Ytterligare resultat visar att läraren upplever det som en svårighet i att undervisa eleven i teoretiska ämnen. Dels för att det uppfattas svårt för eleven att förstå teoretiska kunskaper och dels för att det inom elevgrupperna är en sådan skillnad i förkunskapsnivå. Fler slutsatser visar hur läraren skapar möjligheter för eleven att nå kunskapskraven. Lärarna visar en bild av att vara flexibla och uppfinningsrika. Samtidigt uttrycker läraren att eleven behöver mycket tid på sig för att lösa sina uppgifter och inte alltid hinner de moment kunskapskraven uttrycker. Lärarna menar att eleven inte visar större förståelse inför sina betyg eller vad de används till. Angående de teoretiska kunskaperna är lärarnas föreställning att det inte är de mest primära kunskaper för eleven att tillgodogöra sig eller ha användning för. Eleven beskrivs ha mer nytta av ämnen eller moment vilka är direkt användbara i livet. Lärarna anser att det är viktigt att eleven får vara den person den är och att man inte alltid måste vara så lik alla andra. Olikhet ser de som något positivt.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-38825 |
| Date | January 2015 |
| Creators | Andersson, Ann-Kristin |
| Publisher | Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0027 seconds