Syftet med studien är att beskriva sju lärares reflektioner kring hur de ger sina elever möjligheter att lära i NO- undervisningen. Lärarna arbetar upp till skolår 6 och är erkänt skickliga i sin undervisning. Under vår lärarutbildning vid Högskolan i Skövde har vi blivit intresserade av hur vi som lärare kan ge elever möjligheter att lära. Utifrån egna erfarenheter kan vi se vissa brister i undervisningen av de naturorienterade ämnena. Med dessa två utgångspunkter valde vi att skriva om NO-undervisning. I studien användes en kvalitativ metod, där vårt urval gav oss möjlighet att intervjua sju erkänt skickliga lärare. Urvalet var strategiskt för att kunna intervjua lärare som har en undervisning av god kvalitet. Utifrån lärarnas reflektioner har vi funnit möjligheter för elever att lära i NO-undervisningen. Dessa presenteras i fyra teman med utgångspunkt ur det sociokulturella perspektivet som användes gör att analysera vår data. Dessa fyra temans namn är språket som redskap för lärande, fysiska redskap för lärande, lärandet i ett större perspektiv och lärandet har inga gränser. Centralt i resultatet är att språket skall användas för att ett lärande skall uppstå. I diskussionen sätts resultatet i relation till relevant litteratur, forskning samt delar från styrdokumenten. Vi drar följande slutsats utifrån läst litteratur och studiens resultat; För att eleverna skall få möjligheter till lärande krävs det att undervisningen är utformad så att språket används aktivt. Läraren skall väcka elevernas intresse och utgå från deras erfarenheter och sedan skall detta förklaras och diskuteras så förståelse utvecklas. Utan förklaring och diskussion uppstår ingen förståelse för det upplevda och därmed inget lärande. / The purpose with the study was to describe seven teachers reflections around how they give their pupils the opportunity to learn in science-education. The teachers are working up to 6th grade and they are recognized as competent. Through our teacher education at University of Skövde we have become interested in how we as teachers can give pupils the opportunity to learn. On the basis of our own experience we can see certain insufficient in science-education. We choose to write about science-education with these two points as a base. We used a qualitative method in the study where our selection gave us the opportunity to interview seven recognized competent teachers. The selection was strategic because we wanted to interview teachers with teaching of high quality. With the base in the teachers reflections have we found opportunities for pupils to learn in science-education. These are presented in four themes with a base in the sociocultural perspective which we used to analyse our data. The names of the themes are language as a tool for learning, physical tools for learning, learning in a bigger perspective and learning without boundaries. A central part of the result is that language is important for learning to take place. In the discussion the result is related to relevant literature, research and parts from rule documents for Swedish school. We draw following conclusion from read literature and our result; to give the pupils the opportunity to learn the education must be formed in a way that makes the language being actively used. The teacher has to arise the pupils interests and take base in their experience and then should this be discussed and explained. Without the explanation there will be no understanding of the experienced and no learning will occur.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:his-3675 |
| Date | January 2010 |
| Creators | Mårtensson, Ida, Bergsten, Sara |
| Publisher | Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information, Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0025 seconds