<p>För att bli en demokratisk medborgare behövs kunnande i matematik, då samhällsinformation ska förstås och kritiskt kunna granskas för att ha möjlighet att fatta välgrundade vardagsbeslut. Denna kunskap behövs även för fortsatta studier samt för att få ett fungerande yrkesliv. Fenomenet matematik¬undervisning kan av olika lärare beskrivas, upplevas och uppfattas på kvalitativt skilda sätt. Studiens syfte var att undersöka och beskriva nyexaminerade lärares uppfattningar av fenomenet matematikundervisning samt att nå en ökad förståelse för och kunskap om nyexaminerade lärares första tid som lärare i matematik. Studiens fenomenografiska ansats var kvalitativt analytisk och beskrivande. Ett strategiskt urval har gjorts, där sex lärare har intervjuats. Den kvalitativa forskningsintervjun transkriberades och analyserades, vilket ledde till studiens resultat i form av beskrivnings¬kategorier. Den överordnade beskrivningskategorin var legitimitet, vilket i sin tur beskrevs på tre kvalitativt skilda sätt, som att legitimitet formellt tillskrivs, att legitimitet förvärvas samt att legitimitet tilldelas. Dessa beskrivningskategorier motsvarade studiens kvalitativa variation. Slutsatsen blev att legitimitet påverkade den nyexaminerade lärarens matematikundervisning samt relationen med övriga matematiklärare.</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA/oai:DiVA.org:hig-3044 |
| Date | January 2007 |
| Creators | Bergh, Amanda, Birgersson, Åsa |
| Publisher | University of Gävle, Department of Education and Psychology, University of Gävle, Department of Education and Psychology |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, text |
Page generated in 0.0021 seconds