I 1990-talets USA blossade en het debatt upp som polariserade amerikanska mammor i två distinkta och antagonistiska grupper: förvärvsinkomstarbetande mammor respektive hemmavarande mammor, samtidigt som inkomstklyftorna mellan låg-, medel och höginkomsttagare ökade lavinartat i USA. Mödrar från olika samhällsklasser förenades i ställningstaganden för och emot antingen konservativt eller progressivt hållna värderingar och sociala konstruktioner av kvinna och mamma. Konflikternas retoriska natur, som karaktäriseras av utpräglade former av skambeläggning, har namngivit samtidens centrala begrepp för att beskriva det sociala fenomenet, ”Mom shaming”, som i mindre utsträckning struktureras i stabilt polariserade dualistiska antiteser, utan istället karaktäriseras av multifacetterade och instabila motsatsförhållande sinsemellan flera, rådande mammastereotyper. Syftet är att söka nå en djupare förståelse av det sociala fenomenets betydelse och utbredning i Sverige samt identifiera förknippade platser, situationer och sociala institutioner. Med utgångspunkt i observerade interaktioner mellan (främst) kvinnor i diskussionsinlägg på sociala medieplattformar, och med hjälp av informanter söker studien att skildra hur individer upplever sitt moderskap i relation till sina föreställningar om och upplevelser av andra mammor, och vilken inverkan andra mammors föreställningar, handlingar och åsikter har för deras eget perspektiv på mammaroller. / The early 1990’s gave concurrent rise to increasing income gaps between the rich and the poor, low- and middle-income citizens, and to an agitated debate in the United States, that divided moms into two distinctly antagonistic groups: working moms and stay-home moms. Based on shared value sets, moms from all over the socioeconomic spectra could unite in support of and in opposition to either the more conservatively leaning or progressively liberal standpoint on social constructs of mothership and woman. The contemporary term for describing the social phenomena “Mom shaming”, reflects the rhetoric nature of ongoing conflicts characterized by particularly pronounced forms of shaming; manifested to a lesser degree in stable polarizations of dualistic antitheses, but rather in multifaceted, instable contradictions among contemporary stereotypes of mom. The aim is to reach a deeper understanding of its meanings and prevalence in Sweden, and to identify the places, situations and social institutions associated with it. On the premises of observed interactions between (primarily) women in the commentaries of social media platforms and with the help of informants, this study aims to depict individuals’ experiences of motherhood in relation to their conceptions and experiences of other women’s motherhood, and describe how prevailing conceptions, actions and standpoints among moms, influence individuals’ perspectives on motherhood.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:liu-172137 |
| Date | January 2020 |
| Creators | Ennab Vogel, Lemón |
| Publisher | Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0027 seconds