Sammanfattning Enligt lagar och regelverk är samtliga pedagoger i förskolan belagda med anmälningsplikt. Det innebär att man har en skyldighet att anmäla sin oro för ett barn till socialtjänsten. En anmälan innebär att du anmäler din oro, det kräver således inga krav på bevis på omsorgssvikt. En anmälan ska skickas till socialtjänsten skyndsamt oavsett graden av misstanke. Trots detta visar forskning att det underrapporteras samt att anmälan inte alltid inkommer vid första orostecken. Det redogörs även i forskning för flertalet tänkbara anledningar för pedagoger att avvakta eller för att undgå att göra en orosanmälan. Den tidigare forskning vi tagit del av har antagit ett samhällsperspektiv med fokus på hur samhälle och barn påverkas av underrapportering. Vi kommer därför i denna studie att anta ett individperspektiv för att undersöka vad som påverkar pedagogen och vad deras uppfattning av anmälningsplikten är. Syftet är att synliggöra det pedagoger ser som signaler för oro, hur de påverkas av yttre och inre faktorer samt vad deras uppfattning är av anmälningsprocessen och anmälningsplikten. För att besvara frågeställningarna med koppling till syftet användes en kvalitativ intervjustudie av semistrukturerad karaktär. Detta val baserades på en önskan om att skapa en nyanserad bild av informanternas svar och erfarenheter. Resultatet visar en variation av svar när det gäller de signaler pedagogerna ansåg vara teckenför oro. Pedagogerna var enade om att fysiska tecken såsom blåmärken, otillräckliga eller trasiga kläder och en bristande hygien var tydliga signaler som skapade oro för barnet. Mindre vanliga signaler var dock beteendeförändringar hos barnet eller att barnet uttryckte en stor hunger. Det framkommer även i resultatet att informanterna upplever ett behov av att förankra sin oro hos sina kollegor för att söka stöd i gemenskapen inför en orosanmälan och att detta i sin tur kan bero på brister i undervisningen de fått från såväl förskollärarprogrammet som barnskötarutbildningen. Vidare framgår det att det råder skilda uppfattningar gällande vems ansvar det är att en orosanmälan skickas till socialtjänsten, vilket således kan relateras till brister i pedagogiska utbildningar. Slutligen visar studiens resultat att det finns brister i samverkan mellan förskola och socialtjänst samt att det råder osäkerheter bland informanterna kring huruvida barnen får den hjälp de behöver efter en orosanmälan skickats in till socialtjänsten.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hb-27596 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Alfredsson, Ida, Ingelsten, Sofie |
| Publisher | Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds