Levels of loneliness are high in young adults, meanwhile they are the most connected generations ever through social media. Potential links between loneliness and the increased use of social media is of sociological interest to study. Potential gender differences are also of interest as previous research has mixed views on whether there are differences or not. The purpose of this study is to explore whether age is a factor in loneliness for young adults (18-35 year olds), and whether there are gender differences. Furthermore, the connection between perceived negative experience of social media usage and loneliness levels is studied. Potential gender differences in this connection are also studied as a variable. The theoretical frames used are Giddens (1996) ontological security and Connell and Pearse (2015) gender socialization framework. The approach used is a quantitative method. The data was collected through a digital survey spread through personal networks, workplaces, and the Facebook group “Dom kallar oss studenter”. The data was then analyzed through multivariate regressions. The results show that the majority of observations did not show a prominent level of loneliness, and that gender does not have an impact. However, these results were not significant. There seems to be a link between perceived negative impact of social media usage and levels of loneliness. Gender does however not seem to have an impact on this connection. / Ensamheten är hög bland unga, trots att de, via sociala medier, är den mest uppkopplade generationen någonsin. Därmed är det potentiella sambandet mellan ensamhet och sociala medier av sociologiskt intresse att undersöka. Potentiella könsskillnader är även av intresse att inkludera eftersom tidigare forskning har lett till delade uppfattningar om skillnader i upplevd ensamhet på grund av kön. Syftet med denna studie är att undersöka om huruvida ålder är en determinant för unga vuxna i åldern 18-35 år. Genom att särskilt fokusera på genusskillnader och utforska möjliga samband mellan ensamhet och sociala medier ämnar studien att bidra till en djupare förståelse av de faktorer som kan påverka graden av ensamhet i denna åldersgrupp. Den teoretiska referensramen som har använts för studien är Giddens (1996) begrepp ontologisk trygghet och Connell och Pearse (2015) genus- och kön socialiseringsteori. Studien genomfördes genom kvantitativ metod och datainsamling genom en digital enkät. Datainsamlingen skedde genom personliga nätverk, arbetsplatser, och Facebook Gruppen “Dom kallar oss studenter”. Datan analyserades genom multivariate regressionsanalyse. Studiens resultat visar att majoriteten av observationerna inte upplevde en hög nivå av ensamhet, och att det inte fanns några betydande könsskillnader. Dessa resultat var dock inte signifikant. Däremot verkar det finnas ett samband mellan den negativa upplevelsen av användningen av sociala medier och ensamhet nivå. Kön verkar inte ha någon påverkan på detta samband.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:oru-111375 |
| Date | January 2024 |
| Creators | Hofréus, Emma, Nilsson Landing, Arvid |
| Publisher | Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0031 seconds