Sammanfattning Studiens syfte var att undersöka och få mer kunskap om hur lärare säger sig använda olika ordförrådsutvecklande undervisningsmetoder samt vilka förutsättningar olika lärarkategorier beskriver som viktiga för att realisera dessa metoder i skolans undervisningspraktik så att språkligt sårbara elevers olika behov och förutsättningar tillmötesgås. Studien är uppdelad i en förstudie och en huvudstudie. Via förstudien, som hade en kvantitativ ansats, undersöktes studiens första forskningsfråga vilken ville ha svar på hur lärare säger sig använda olika forskningsbaserade undervisningsmetoder för ordförrådsutveckling. I förstudien användes som forskningsdesign en surveyundersökning med webbenkät som metod. Webbenkäten skickades ut till samtliga lärare på fyra kommunala skolor i en medelstor svensk stad. Den lades också ut på kommunens nätverk för prioriterade områden. Enkäten kom att besvaras av 20 lärare. För att ta reda på vilka och hur många metoder lärare säger sig använda i sin ordförrådsundervisning användes en kvantitativ innehållsanalys. Resultaten av enkäten visar att samtliga metoder och strategier som tidigare forskning lyft fram som effektiva användes av lärarna i olika omfattning. Slutsatsen kan utifrån resultaten dras att flertalet av lärarna bör bredda sin ordförrådsundervisning genom att använda fler metoder för att ge elever med språkstörning de rätta förutsättningarna att utveckla sitt ordförråd och därigenom nå målen. Att lärarna använde metoderna i olika omfattning gjorde att vi blev intresserade av att få djupare kunskap om vad denna skillnad grundar sig i. Huvudstudien kom så att undersöka vilka faktorer på individ-, grupp-, och organisationsnivå olika lärarkategorier säger påverkar förutsättningarna för en ordförrådsutvecklande undervisning och hur dessa hänger samman. För detta användes en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer som metod. Två lärare valdes utifrån en subjektiv urvalsprocess ut från förstudiens webbenkät. För att finna speciallärare till studien användes ett snöbollsurval då kollegor på olika skolor vidarebefordrade vår för förfrågan om att delta i studien. Lärarna och speciallärarna kom från fyra olika skolor. Genom att använda en tematisk innehållsanalys kategoriserades lärarnas beskrivningar över olika faktorer som de menar påverkar förutsättningarna för en ordförrådsutvecklande undervisningspraktik. Huvudstudiens resultat visar att lärarna anser att kompetens har störst inverkan på hur ordförrådsutvecklande undervisning bedrivs. För att utveckla en sådan kompetens menar lärarna och speciallärarna att det krävs ett strukturerat kollegialt lärande samt intern och extern fortbildning. Speciallärarna i studien menar att de i sin roll kan vara en länk i detta. För att realisera kompetensutveckling menar lärarna och speciallärarna att en viktig förutsättning är att rektor har specialpedagogisk kompetens och på olika sätt prioriterar och driver språkutvecklingen på skolan. Lärarna framhåller också vikten av samarbete mellan skolans olika yrkesgrupper, en medveten möblering, och kompetens kring digitala verktyg. Utifrån Bronfenbrenners ekologiska systemteori (1979) har vi genom vår forskning kunnat visa på hur dessa olika faktorer på individ-, grupp- och organisationsnivå måste samverka för att lärarna ska ha möjlighet att bedriva en ordförrådsundervisning som möter alla elevers behov. Nyckelord: Specialpedagogik, grundskolan F-9, enkätsvar och intervju, kvantitativ innehållsanalys, tematisk innehållsanalys
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-413550 |
| Date | January 2020 |
| Creators | Mattsson, Jennie, Gäreskog, Sarah |
| Publisher | institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Examensarbete vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier |
Page generated in 0.0018 seconds