Hållbar konsumtion och produktion är viktiga delar i omställningen till ett klimatanpassat samhälle, där livsstilsförändringar kan spela en avgörande roll. Syftet med denna studie är att kvalitativt bedöma huruvida minskad arbetstid och inkomst kan ge effekter på personers miljöpåverkan från konsumtion, samt upplevda välbefinnande. För att uppnå detta utförs kvalitativa intervjuer med fem deltidsarbetande anställda på en svensk arbetsplats inom miljöfältet. Studien visar att de studerade personernas konsumtionsvanor i hög grad präglats av ett miljötänk, både innan och efter deltidsövergången, och vissa har sedan länge levt en sparsam livsstil. Minskad inkomst visade sig ha mindre betydelse för de studerade personernas konsumtionsval, men vissa hade minskat sitt sparande vilket kan tolkas som att konsumtion undviks i framtiden. Samtidigt har Covid-19 påverkat hela samhällets konsumtionsmönster, och studien pekar på att flera intervjupersoner förmodligen spenderar mindre pengar till följd av pandemin. Resultatet visar att minskad arbetstid och inkomst kan ge upphov till konsumtionsminskande effekter såsom ett minskat behov av att kompensera tidsbrist med konsumtion, samt ett mer rationellt och medvetet tänk kring privatekonomin. Det står också klart att en övergång till deltid, med motsvarande inkomstminskning, inte nödvändigtvis innebär att den totala inkomsten minskar i praktiken eftersom sidoinkomster och befordringar kan kompensera för inkomstförlusten. Tidsanvändningen är central för intervjupersonernas konsumtionsval. Mycket av deras tid läggs på aktiviteter med låg miljöbelastning, såsom utbildning, ideellt arbete, motion, vila och sociala relationer. Hur tid spenderas är också det mest centrala för hur intervjupersonernas upplevda välbefinnande påverkas, eftersom inkomstminskningen har en nästintill obefintlig negativ påverkan på dem. Mer tid till återhämtning, familj, vänner, vardagsbestyr och fritidsaktiviteter gynnar deras upplevda välbefinnande. Samtliga intervjuade upplever därtill en bättre balans mellan jobb och fritid, även om deltiden för med sig begränsningar i arbetet och fortsatta utmaningar med att anpassa arbetsbördan till den minskade arbetstiden. En arbetstidsminskning kan således leda till att personers miljöavtryck från konsumtion reduceras samtidigt som välbefinnandet ökar, men det kräver att ny fritid spenderas på rätt aktiviteter och att konsumtion minskar och/eller blir mindre miljöbelastande. Om tid i större mån skulle värderas högre än pengar genom minskad arbetstid och inkomst, skulle det kunna ändra konsumtionsnormen, minska konsumtion och produktion på samhällsnivå och därmed dess miljöpåverkan. / Sustainable consumption and production are important elements in the transition into a climate-adapted society, where lifestyle changes could play a crucial role. The purpose of this study is to qualitatively assess whether reduced working hours and income can have effects on people's environmental impact from consumption, as well as perceived well-being. To achieve this, qualitative interviews are conducted with five part-time employees at a Swedish workplace in the environmental field. The study shows that the interviewees’ consumption habits were largely characterized by environmental thinking, both before and after the part- time transition, and some already live a sufficient lifestyle. Reduced income proved to be less important for the interviewees' choice of consumption, however, some had reduced their savings, which can be interpreted as avoiding consumption in the future. At the same time, Covid-19 has affected the consumption patterns of society as a whole, and the study suggests that several interviewees probably spend less money as a consequence of the pandemic. The results show that reduced working hours and income can give rise to consumption-reducing effects such as a reduced need to compensate for lack of time with consumption, as well as more rationality and awareness regarding personal finances. It is also clear that a transition to part-time work, with a corresponding decrease in income, does not necessarily mean that total income decreases in practice, as side incomes and promotions can compensate for the loss of income. The use of time is central to the interviewees' consumption choices. A lot of their time is spent on activities with a low environmental impact, such as education, voluntary work, exercise, rest, and social relationships. How time is spent is also the most important factor in how the interviewees’ perceived well-being is affected, as the reduction in income has an almost non-existent negative impact on them. More time for recovery, family, friends, daily chores, and leisure activities benefit their perceived well-being. In addition, all interviewees experience a better work-life balance, even if part-time work entails limitations in work and continued challenges in adapting the workload to the reduced working hours. Hence, a reduction in working hours might lead to a reduction in people's environmental footprint from consumption while increasing well-being, given that the new leisure time is spent on the right activities and that consumption decreases and/or becomes less environmentally damaging. If time to a greater extent were to be valued over money through reduced working hours and income, it could change the consumption norm and reduce consumption and production at a societal level and thus, its environmental impact.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-297372 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Handler, Freja, Alarcón, Isabel Nilsson |
| Publisher | KTH, Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | TRITA-ABE-MBT ; 21147 |
Page generated in 0.0021 seconds