Background: Compassion fatigue is a phenomenon described as emotional exhaustion. Healthcare professionals are a high-risk group susceptible to compassion fatigue. It manifests as the objectification of the patient, with a focus on medical technology, leading to a loss of the caring relationship. Compassion is rooted in abilities such as empathy and sympathy, representing an ideal approach expected of nurses. Quality nursing is built on respect, interpersonal interaction, and effective communication, all falling within the responsibility of nurses to fulfill. Aim: The purpose was to highlight factors leading to compassion fatigue among nurses in hospital-based care. Method: The chosen method was a literature study involving the collection of qualitative research, with a total of 10 scientific articles. Results: The results are presented in three themes: personal factors, care-related factors, and workrelated factors. Seven subthemes were identified: meeting patients' needs, not accepting the uncontrollable, managing demands and attitudes of relatives, internal negative thoughts and feelings, the mutual impact of personal and professional life, the challenging work environment, and insufficient support from colleagues and management. Conclusion: The factors behind compassion fatigue encompass various dimensions of nurses' professional lives but also extend into their personal lives. To counteract compassion fatigue, more knowledge and research on the phenomenon are needed. / Denna litteraturstudie har undersökt empatitrötthet hos sjuksköterskor och mer specifikt om vilka de bakomliggande faktorerna var till att sjuksköterskor drabbas av empatitrötthet. Empatitrötthet är ett tillstånd när sjuksköterskor inte längre känner empati och medlidande för sina patienter. Syftet var att belysa faktorer som leder till empatitrötthet hos sjuksköterskor inom sjukhusbaserad omvårdnad. Denna studie har därför genom att läsa den vetenskap som idag existerar om empatitrötthet, kunnat sammanställa olika anledningar till vad som orsakar empatitrötthet. Studiens resultat består av tre teman samt sju subteman. Det första temat var vårdrelaterade faktorer med subteman att möta patienters behov, att inte acceptera det opåverkbara och att hantera anhörigas krav och attityder. Där framkom det bland annat att kommunikationen mellan sjuksköterskor, patienter och deras anhöriga, i vissa fall kunde kännas väldigt krävande. Det kunde leda till att sjuksköterskor började ta avstånd eller började tvivla på sig själva och deras egentliga kunskap. Nästa tema var personliga faktorer med subteman, inre negativa tankar och känslor, samt privatlivet och arbetslivets ömsesidiga påverkan.Framför allt handlade det om att sjuksköterskor i sitt yrke möter mycket lidande och genom deras medlidande kände de också ett eget lidande. Detta gjorde att sjuksköterskor till slut behövde ta avstånd för att klara av att fortsätta arbeta. Många sjuksköterskor vittnade om att det påverkade deras privatliv, de drömde mardrömmar och fick kroppsliga symptom som förhöjt blodtryck. Det tredje temat var arbetsrelaterade faktorer med subteman, det hårda arbetsklimatet, och att stödet brister från kollegor och ledning. Där lyftes arbetsbelastningen och arbetsmiljöns påverkan på sjuksköterskor. Arbetsbelastningen kunde ofta vara mycket hög och det utvecklade en stress hos sjuksköterskorna som mynnade till slut ut i en empatitrötthet.Slutligen kom forskningen fram till att de behövs mer kunskap om empatitrötthet.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hv-21344 |
| Date | January 2024 |
| Creators | Johansson, Frida, Kasem, Leah |
| Publisher | Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0023 seconds