Bakgrund: Antal personer som får diagnosen cancer ökar varje år. Palliativ vård innebär vård, lindring och stöd i det skede då sjukdomen inte längre går att bota. Cancer är en av de sjukdomar som kan leda till palliativ vård. Syfte: Syftet med studien var att undersöka personens upplevelser av sjuksköterskans omvårdnad inom palliativ vård. Metod: Metoden som användes var litteraturstudie. Resultat: Resultatet visar att kommunikation, stöd, närhet och information var betydelsefullt för cancersjuka personer i den palliativa vården. Diskussion: I diskussionen framkommer att genom sjuksköterskans närhet kunde personerna uppleva stöd i sin cancersjukdom. Tydlig information om cancersjukdomen från sjuksköterskan till personerna i den palliativa vården kunde medföra ökad livskvalitet. I de fall då sjuksköterskan inte gav personerna någon uppmärksamhet upplevde de att förtroendet för sjuksköterskan minskade.

Background: Compassion fatigue is a phenomenon described as emotional exhaustion. Healthcare professionals are a high-risk group susceptible to compassion fatigue. It manifests as the objectification of the patient, with a focus on medical technology, leading to a loss of the caring relationship. Compassion is rooted in abilities such as empathy and sympathy, representing an ideal approach expected of nurses. Quality nursing is built on respect, interpersonal interaction, and effective communication, all falling within the responsibility of nurses to fulfill. Aim: The purpose was to highlight factors leading to compassion fatigue among nurses in hospital-based care. Method: The chosen method was a literature study involving the collection of qualitative research, with a total of 10 scientific articles. Results: The results are presented in three themes: personal factors, care-related factors, and workrelated factors. Seven subthemes were identified: meeting patients' needs, not accepting the uncontrollable, managing demands and attitudes of relatives, internal negative thoughts and feelings, the mutual impact of personal and professional life, the challenging work environment, and insufficient support from colleagues and management. Conclusion: The factors behind compassion fatigue encompass various dimensions of nurses' professional lives but also extend into their personal lives. To counteract compassion fatigue, more knowledge and research on the phenomenon are needed. / Denna litteraturstudie har undersökt empatitrötthet hos sjuksköterskor och mer specifikt om vilka de bakomliggande faktorerna var till att sjuksköterskor drabbas av empatitrötthet. Empatitrötthet är ett tillstånd när sjuksköterskor inte längre känner empati och medlidande för sina patienter. Syftet var att belysa faktorer som leder till empatitrötthet hos sjuksköterskor inom sjukhusbaserad omvårdnad. Denna studie har därför genom att läsa den vetenskap som idag existerar om empatitrötthet, kunnat sammanställa olika anledningar till vad som orsakar empatitrötthet. Studiens resultat består av tre teman samt sju subteman. Det första temat var vårdrelaterade faktorer med subteman att möta patienters behov, att inte acceptera det opåverkbara och att hantera anhörigas krav och attityder. Där framkom det bland annat att kommunikationen mellan sjuksköterskor, patienter och deras anhöriga, i vissa fall kunde kännas väldigt krävande. Det kunde leda till att sjuksköterskor började ta avstånd eller började tvivla på sig själva och deras egentliga kunskap. Nästa tema var personliga faktorer med subteman, inre negativa tankar och känslor, samt privatlivet och arbetslivets ömsesidiga påverkan.Framför allt handlade det om att sjuksköterskor i sitt yrke möter mycket lidande och genom deras medlidande kände de också ett eget lidande. Detta gjorde att sjuksköterskor till slut behövde ta avstånd för att klara av att fortsätta arbeta. Många sjuksköterskor vittnade om att det påverkade deras privatliv, de drömde mardrömmar och fick kroppsliga symptom som förhöjt blodtryck. Det tredje temat var arbetsrelaterade faktorer med subteman, det hårda arbetsklimatet, och att stödet brister från kollegor och ledning. Där lyftes arbetsbelastningen och arbetsmiljöns påverkan på sjuksköterskor. Arbetsbelastningen kunde ofta vara mycket hög och det utvecklade en stress hos sjuksköterskorna som mynnade till slut ut i en empatitrötthet.Slutligen kom forskningen fram till att de behövs mer kunskap om empatitrötthet.

Ca 1.6 miljoner människor i Sverige är 65 år gamla eller äldre. Äldre människor insjuknar i olika sjukdomar som har olika sjukdomsförlopp men själva dödsförloppet är tämligen det samma trots diagnos. När sjukdom inte kan botas blir all vård och behandling som ges lindrande - palliativ vård. Med dagens åldrande befolkning där allt fler äldre patienter behöver tillgång till god omsorg inom olika vårdinstanser, krävs det en välfungerande hälso-och sjukvård samt en bättre tillgänglighet av allmän palliativ vård. Det är viktigt att beakta alla behov den äldre har, det vill säga de psykiska, fysiska, sociala och andliga behoven i syfte att främja den äldres livskvalitet. Att vara beroende av andra och förlora kontrollen över sitt liv sänker livskvalitén hos de gamla och gör att de upplever sig själva som en ”börda” för de andra, både anhöriga och vårdpersonal. Förutom lindring ska palliativ vård bekräfta livet och betrakta döden som en normal process som inte ska fördröjas eller påskyndas. Palliativ vård ska baseras på en helhetssyn. En helhetssyn där kropp, känslor, socialt sammanhang och meningsfrågor är hopflätade. Detta krävs för att kunna se på det totala lidandet. Lidandet är en personlig upplevelse som är förknippad med smärta. Det finns fyra dimensioner inom palliativ vård, alla är lika viktiga och beroende av varandra.  Det är fysisk, psykisk, social och existentiell dimension. Människan är en helhet och reagerar som en helhet. Hur den sista tiden i livet kan gestalta sig varierar från människa till människa.   Syfte med studien var att belysa symptom hos äldre i slutet av livet utifrån den palliativa vårdens helhetssyn.   Metod som användes för denna studie var litteraturöversikt. Resultaten grundas på 16 vetenskapliga artiklar som analyserades utifrån syftet.   Resultat visar att äldre har en bred symptombild i livets slut. De kan genomgå ett fysiskt, psykiskt, socialt och andligt lidande i slutet av livet. Olika symtom påverkar varandra. Av alla fysiska symptom är smärta svårast att uthärda. Resultatet visar att sjukvården har brister i bedömning och behandling vid livets slut bland de äldre.   Slutsatsen är att äldre människor inte har omvårdnadsbehov som skiljer sig från andra i livets slut. Ändå verkar de äldre vara mer utsatta för risker att deras behov inte skulle tillgodoses. De behöver bli sedda i sin helhet, lyssnade på, betrodda och respekterade. Den fysiska smärtan är ofta bara en del av hela döende processen. / Around 1.6 million people in Sweden are 65 years or older. Are diagnosed with various diagnosis with divergent progress of the disease. The death process is relatively the same regardless diagnosis. Once the disease takes over the care becomes all-relieving palliative care.  With today’s ageing population when more elderly patients need access to medical and nursing facilities there is a need of a good functioning health services and better access to palliative care. It is important to take in consideration all the needs of the elderly which is the physical, psychic social and spiritual needs to promote a better quality of life. Losing control over one’s life and being dependent on others can make the elderly people feel as a burden for others, both family and health care personnel. Palliative care should not only give relief but also reinforce life and see death as normal process which can either denied or postponed.  Palliative care should be seen as a whole, where body, feelings and the social surroundings are braided. This is needed to see the complete suffering. Suffering is a personal experience which is associated with pain. There are four dimensions in palliative care and all four are equally important and depend on each other. They are the physical, psychical, social and existential dimensions. The human being is a whole entity and reacts as such. How the last time on earth is shaped varies from person to person Aim of this study was to highlight the symptoms in the elderly at the end of life based on the holistic approach of palliative care. The method used for this study was a literature review. The results are based on 16 scientific articles were analyzed according to the purpose. The results show that elderly have a wide spectrum of symptoms in the end of life. They endure psychic, social, physical and spiritual suffering. The symptoms affect each other. Pain is the most difficult of all the physical symptoms to endure. The results show that the health service has deficiencies both in the assessment and treatment at the end of life for the elderly. The conclusion shows that older people do not have care needs that are different from others in the end of life. It seems though that the older population are at larger risk of not having their needs met. They need to be seen as a whole, listened to, believed in and respected. The physical pain is only a part of the dying process.