I kursplanen för historia står skrivet att platser är en källa till kunskap där eleverna genom möten med platser ska utveckla kunskaper om hur vi vet något om det förflutna, men också få olika perspektiv på både sin egen och andras identitet (Lgr11). Inom platsbaserat lärande och utomhuspedagogik är platsen central där den lokala miljön används i undervisningen för att kontextualisera ämnesinnehållet och skapa lärandemiljöer utanför klassrummet. Detta i syfte att tillföra elevernas lärande något. Den här studien handlar om lärare som tillsammans funderar och diskuterar kring möjligheter att använda historiska platser för att förstärka undervisningen i historia genom att använda stadsmiljön som källa. Studiens frågeställningar: - Hur har elevernas begreppsförståelse utvecklats/förändrats med hjälp av historiska platser i staden? - Hur uppfattar läraren att aktionsprocessen bidragit till att öka kunskapen om elevernas begreppsutveckling? - Hur reflekterar lärarna kring användandet av olika lärmiljöer? Utifrån egna frågeställningar, där lärare vill fördjupa sig i den egna praktiken genom att systematiskt arbeta med reflektions- och planeringsprocesser, undersöks ovanstående frågeställningar i en kvalitativ studie med aktionsprocess som metodval. Utifrån aktionsprocessens struktur, planera, agera, observera och reflektera, har observationer av undervisning, reflekterande samtal och gemensam planering, men också lärar- och elevintervjuer och enkäter utgjort empirin. Utifrån loggboksanteckningarna och med övriga data som fördjupningsmaterial och förtydligande, har tematisk analys använts. Tematisk analys är en metod för att identifiera, analysera och visa på mönster som kan utläsas i förhållande till forskningsfrågorna. De forskningsfrågor som ställts utgår från lärarnas frågor om hur de kan använda lokalsamhället som resurs för att begripliggöra begreppen likheter, skillnader och källa, men också synliggöra elevernas begreppsutveckling i förhållande till planerad undervisning. I studien ingår tre lärare, två svensklärare som arbetar kompletterande i svenskämnet utifrån perspektivet hur elever kan ta sig an faktatexter utifrån lässtrategier och en historielärare som arbetar tillsammans med aktionsledaren i aktionsprocessens kärna. Lärarna undervisar i årskurs 5 i ett utanförskapsområde i Malmö. Genom att följa aktionsprocessens delmoment har lärarna kunnat följa elevernas begreppsutveckling och anpassat undervisningen. Detta har ökat medvetenheten och kunskapen både om elevernas ingångsläge och utveckling av begreppsförståelse och förmåga att omsätta begreppen. Genom att inkludera utomhusmiljöer i historieundervisningen har variationen av lärmiljöer ökat, begrepp synliggjorts och konkretiserats. Efter arbetet gav eleverna mer utvecklande och förklarande svar med exempel från hemstaden jämfört med ingångsläget. Eleverna uttryckte vikten av en verklighetsförankring och ett taktilt behov för ökad förståelse.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:liu-185509 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Hörnblad, Eva |
| Publisher | Linköpings universitet, Pedagogik och didaktik, Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0012 seconds