Under vår verksamhetförlagda utbildning har vi lagt märke till att förskolans utomhusmiljö inte används som en plats för lärande. Det har varit mycket ovanligt att pedagoger genomfört planerade aktiviteter utomhus, något som står i kontrast till hur inomhusmiljön används. Vihar också läst kurslitteratur och artiklar som lyfter fram just lärande utomhus som något positivt under vår utbildning. Ett intresse som har växt fram är hur detta kan påverka barnen i förskolan. Det ville vi ta reda på och vi ville undersöka vad barnen själva ansåg om sitt lärande. Genom att prata med barnen har vi lyckats lyfta fram vad de tycker och tänker om att vara ute. När barnen har delat med sig av sina tankar har det gett oss insikt i vad som är viktigt för dem och hur olika faktorer i förskolan påverkar deras möjligheter att leka och lära sig, både på förskolegården och i skogen. Utöver barnsamtal har vi observerat tre förskolegårdar och pedagogers agerande, samt genomfört intervjuer med pedagoger om hur de använder utomhusmiljön. Vår studie har visat oss att den fysiska miljön och pedagogers agerande är faktorer som på ett avgörande sätt spelar in på vilka möjligheter för lärande barnen har. En slutsats i vår studie visar att det är viktigt att se till kombinationen av de två faktorerna då man ska utvärdera förutsättningarna för lärande i utomhusmiljön på förskolan.

När orsakerna till brottslighet har studerats har kriminologisk forskning och teori traditionellt fokuserat på individuella egenskaper och på riskfaktorer hos brottslingar, eller på olika socioekonomiska faktorer. Kriminologisk forskning om brottslighetens geografiska fördelning har dock ökat och fått större utrymme och acceptans både bland forskare och bland de samhällsinstanser som arbetar mot brottslighet. Hot spots utgörs av små områden där det sker mycket fler brott än i omgivande områden. Flera studier har visat att några få områden står för merparten av brottsligheten när enskilda brottstyper studeras. Syftet med denna studie var att analysera hur brottsligheten koncentrerar sig geografiskt i Sundsvall, samt att jämföra hur brottslighetens fördelning har förändrats mellan åren 2010 och 2015. Studien bygger på en analys av anmälningar inkomna till polisen i Sundsvall under perioderna 1 januari till 31 december 2010 samt 1 januari till 31 december 2015. Anmälningarna som studerades delades sedan upp i de fyra brottstyperna våldsbrott, narkotikabrott, inbrott samt tillgreppsbrott. Resultatet visade att brottsanmälningarna i Sundsvall koncentrerade sig till hot spots. Var dessa hot spots var placerade geografiskt skiljer sig åt mellan olika brottstyper, men en viss överrepresentation av anmälningar kunde ses på ett antal platser oavsett brottstyp. Varje undersökt brottstyp diskuteras utifrån socialekologisk teori och Crime pattern theory. I diskussionen ges även förslag på i vilka situationer det kan vara effektivt att använda sig av platsbaserat polisiärt arbete och i vilka situationer andra preventiva åtgärder kan vara mer effektiva. / <p>2016-06-01</p>

I de skandinaviska länderna är det många lärare som använder närmiljön i undervisningen, men trots detta finns det lite forskningsbaserad kunskap om det praktiska genomförandet. Den forskning som finns är till största del inriktad på miljö, vetenskapliga och geografiska ämnen och få mot historieämnet. Malmö Stad har gjort en satsning att ta fram lektionsmaterial till skolorna där platsbaserat lärande är kopplat till historieundervisningen. Den här studien handlar om elever, som använt sig av lektionsmaterialet, uppfattar att platser som inkluderas i undervisningen påverkar deras lärande. Studiens frågeställningar: På viket sätt inkluderar eleverna ett historiskt perspektiv i sina berättelser om den valda platsen? På vilket sätt beskriver eleverna att platsmedveten undervisning påverkar deras lärande? I den här kvalitativa studien med abduktiv ansats undersöks om den enskilda eleven upplever att de fysiska platser i staden som inkluderas i historieundervisningen ses som en läranderesurs. Detta har gjorts genom semistrukturerade intervju för att ge var och en av respondenterna möjlighet att utveckla sina svar till så stor del som möjligt, men även att kunna ge relevanta följdfrågor. Respondenternas berättelser har sedan analyserats utifrån analysmetoden tematisk analys. Tematisk analys är en metod för att identifiera, analysera och presentera mönster i förhållande till forskningsfrågorna och är inte knutet till ett specifikt teoretiskt ramverk. Forskaren utgår från tidigare forskning där resultaten har visat att platsbaserat lärande och utomhuspedagogik har positiva effekter på elevernas lärande. I studien ingår 16 elever, två från språkintroduktionen, nio från årskurs 5 och fem från årskurs 8. Utifrån elevernas berättelser dras slutsatsen att de positiva effekter som lärarna planerade för, att förstärka och fördjupa klassrumsundervisningen, aktivera olika sinnen, ökad autenticitet, erfarenheter, konkretisering av abstrakt innehåll och variation för att möta olika elevers behov, kunde utläsas i 14 av de 16 respondenternas svar. Eleverna inkluderade ett historiskt perspektiv i sina berättelser. Varje individ har sin uppfattning om lärande och när man lär. Med olika exempel beskrev 14 av de 16 respondenterna att platserna på något sätt ökat deras lärande, men att det är en pusselbit av flera.

I kursplanen för historia står skrivet att platser är en källa till kunskap där eleverna genom möten med platser ska utveckla kunskaper om hur vi vet något om det förflutna, men också få olika perspektiv på både sin egen och andras identitet (Lgr11). Inom platsbaserat lärande och utomhuspedagogik är platsen central där den lokala miljön används i undervisningen för att kontextualisera ämnesinnehållet och skapa lärandemiljöer utanför klassrummet. Detta i syfte att tillföra elevernas lärande något. Den här studien handlar om lärare som tillsammans funderar och diskuterar kring möjligheter att använda historiska platser för att förstärka undervisningen i historia genom att använda stadsmiljön som källa. Studiens frågeställningar: -  Hur har elevernas begreppsförståelse utvecklats/förändrats med hjälp av historiska platser i staden?  - Hur uppfattar läraren att aktionsprocessen bidragit till att öka kunskapen om elevernas begreppsutveckling? - Hur reflekterar lärarna kring användandet av olika lärmiljöer?  Utifrån egna frågeställningar, där lärare vill fördjupa sig i den egna praktiken genom att systematiskt arbeta med reflektions- och planeringsprocesser, undersöks ovanstående frågeställningar i en kvalitativ studie med aktionsprocess som metodval. Utifrån aktionsprocessens struktur, planera, agera, observera och reflektera, har observationer av undervisning, reflekterande samtal och gemensam planering, men också lärar- och elevintervjuer och enkäter utgjort empirin. Utifrån loggboksanteckningarna och med övriga data som fördjupningsmaterial och förtydligande, har tematisk analys använts. Tematisk analys är en metod för att identifiera, analysera och visa på mönster som kan utläsas i förhållande till forskningsfrågorna. De forskningsfrågor som ställts utgår från lärarnas frågor om hur de kan använda lokalsamhället som resurs för att begripliggöra begreppen likheter, skillnader och källa, men också synliggöra elevernas begreppsutveckling i förhållande till planerad undervisning.  I studien ingår tre lärare, två svensklärare som arbetar kompletterande i svenskämnet utifrån perspektivet hur elever kan ta sig an faktatexter utifrån lässtrategier och en historielärare som arbetar tillsammans med aktionsledaren i aktionsprocessens kärna. Lärarna undervisar i årskurs 5 i ett utanförskapsområde i Malmö. Genom att följa aktionsprocessens delmoment har lärarna kunnat följa elevernas begreppsutveckling och anpassat undervisningen. Detta har ökat medvetenheten och kunskapen både om elevernas ingångsläge och utveckling av begreppsförståelse och förmåga att omsätta begreppen. Genom att inkludera utomhusmiljöer i historieundervisningen har variationen av lärmiljöer ökat, begrepp synliggjorts och konkretiserats. Efter arbetet gav eleverna mer utvecklande och förklarande svar med exempel från hemstaden jämfört med ingångsläget. Eleverna uttryckte vikten av en verklighetsförankring och ett taktilt behov för ökad förståelse.

Matematik brukar anses av många elever vara ett svårt ämne som är kopplat med det formella lärandet. Att använda utomhuspedagogik i fritidshemmet för att utveckla barnens matematiska förmågor är ett sätt att uppnå fritidshemmets kompletterande uppdrag med matematik. Syftet med denna studie är att genom intervjuer med tre fritidspedagoger och en fritidslärare, som vi kallar för fritidshemslärare i vår studie, undersöka deras uppfattningar kring användningen av utomhusmatematik i fritidshemmet. Vi använder oss av utomhuspedagogikens centrala syn på lärande och John Deweys pragmatiska lärandeteori. Båda betonar vikten av det platsbaserade lärandet genom kroppsliga och sinnliga erfarenheter. Resultatet visar att alla fritidshemslärarna delar samma positiv syn på utomhuspedagogik där närmiljön används som lärmiljön, men bara de som har längre erfarenhet av yrket som ser fler lärandemöjligheter för utomhusmatematik. Ett platsrelaterat perspektiv för utomhusmatematik saknas hos den fritidsläraren som inte har intresse för matematik och den fritidspedagogen som är utbildad med tidigare utbildning då utomhuspedagogik var ett obekant begrepp.

Syftet med studien var att undersöka lärares användning av platsbaserat lärande i undervisning inom SO-ämnet i skolans tidiga år (F-3). Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod, för att besvara våra frågeställningar. Med utgångspunkt i våra frågeställningar har vi undersökt lärares syn på platsbaserat lärande, men även hur platsbaserat lärande genomförs. Fyra lärare som arbetar i årskurserna 1–3 på två olika skolor har intervjuats. Resultatet visar att lärarna ser fördelar med platsbaserat lärande. De menar att kombination mellan undervisning inomhus och undervisning utomhus gynnar fler elever. De menar även att eleverna får möjlighet att använda sig av sina sinnen, fantasi och praktisk inlärning. Resultatet visar även att lärare vill driva undervisning utomhus i olika utsträckning. Detta beror på bland annat kompetensen, närområde, ramfaktorer, väder och administrativt arbete.

Denna forskningsöversikt handlar om effektiviteten av platsbaserat polisiärt arbete, som fokuserar på små geografiska områden med hög kriminalitet. Har platsbaserat polisiärt arbete en brottsminskande effekt? Minskar bara en viss typ av kriminalitet? Flyttar brottsligheten bara på sig? - Genom lämpliga sökord och välkända databaser valdes de studier ut som hade bra utvärderingsdesigner. Resultatet blev 14 studier varav 9 randomiserade experiment, 4 kvasiexperimentella studier och 1 metaanalys. Översikten visar på en delad bild när det kommer till signifikant effekt vid brottsminskning. Sammanfattningsvis är 6 studier signifikanta med liten effekt och 4 icke signifikanta när det kommer till total brottslighet. Problemorienterat arbete och samarbete med andra instanser ger bäst resultat. Att enbart arbeta platsbaserat påverkar inte all brottslighet, andra instanser/metoder behövs. / This research review is about the effectiveness of hot spot policing. Does hot spot policing have an effect on crime? Does only one type of crime decline? Does crime just move from one place to another? Through suitable keywords and well known databases, studies with good research designs were chosen. The result was 14 in all, 9 randomized controlled trials, 4 quasi-experiments and 1 meta-analysis. The review shows a divided picture when it comes to significance in crimeprevention. In summary: 6 studies are significantly small and 4 non-significant when it comes to the total of crime. To work problem-oriented and to work with other authorities is most effective. Only place-based work does not affect all crime, other authorities/methods are needed.

I pedagogiken som vägledarskap i naturligt friluftsliv baseras på handlar det om att lära genom verkliga situationer. Den syftar till att deltagarna på en färd, genom egna upplevelser och erfarenheter, ska utveckla färdigheter för att själva kunna ge sig ut på liknande färder i framtiden. Huvudsyftet med den här studien är att undersöka hur en lärosituation på en färd kan se ut, och vilken roll vägledaren har för att en situation ska inträffa och leda till lärdomar. Studien bygger på deltagande observation under två vinterfärder och efterföljande intervjuer med vägledarna. Till grund för vad vägledarna förmedlar under färderna finns deras egna uppfattningar om friluftslivet. När vägledarna beskriver sin syn på friluftsliv tar de upp att friluftslivet i princip innebär att flytta sitt liv ut i naturen, och att de känner sig hemma i att vistas i naturen. De beskriver också betydelsen av den upplevda enkelheten, den fysiska aktiviteten och hur ökade kunskaper i friluftsliv förstärker den positiva upplevelsen. Inför de båda färderna har vägledarna olika förutsättningar att förhålla sig till. Hur väl vägledarna känner gruppen sedan innan och hur lång tid de har på sig totalt tillsammans med gruppen är faktorer som har betydelse för hur de agerar under färden. I min analys beskriver jag två olika typer av lärosituationer. Den första är de som direkt bygger på vägledarnas planering av färden och som de i förväg har kunnat räkna med att de ska inträffa. Här har valet av tid och plats en grundläggande betydelse. Den andra typen av lärosituationer är tillfällen när något oförutsett händer och deltagarna eller vägledarna behöver ändra på ursprungsplanen och anpassa sig efter de nya förutsättningarna. I de oförutsedda situationerna finns, förutom erfarenheter kring den konkreta situationen, också lärdomen att vistelse i den oförutsägbara naturen innebär att behöva vara flexibel och beredd att anpassa sig efter de förhållanden som råder. En förutsättning för lärandet i alla de olika situationerna är ett förhållningssätt gentemot gruppen där vägledarna strävar efter att alla ska bli delaktiga och ta eget ansvar. Jag har i min studie kunnat se flera exempel på hur vägledarna på olika sätt arbetar för att främja gruppens delaktighet och medansvar.

Ekologisk hållbarhet är en av tre dimensioner i hållbar utveckling. Hållbar utvecklingär både en del av olika kursplaner samt en del i skolans värdegrund och uppdrag. Attkunna samtala och diskutera om ekologisk hållbarhet är också en del avkunskapskraven i biologi i årskurs 4-6. Tidigare forskning visar att det är komplexaområden och att det finns svårigheter med att få hållbar utveckling som ett perspektivsom genomsyrar skolan verksamhet. Studier visar att det finns oro bland unga förmiljöproblem och att elevers negativa känslor påverkar inlärningen ochförutsättningar för att skapa handlingskompetens. I undervisning om hållbarutveckling kan det finnas en risk för att skuldbelägga elever och att ansvaret flyttasfrån de vuxna till barnen. För att skapa förståelse för ekologiska samband behövskunskaper om naturen och där är utomhusundervisning och platsbaserat lärandebetydelsefulla delar. Elevernas känslor och värderingar för upplevelser utomhus ärviktiga för vilka kunskaper de inhämtar. Studien tar stöd i pragmatismen och Deweyssyn på kunskap och lärande. Syftet för studien är att undersöka pedagogersupplevelser av att undervisa om ekologisk hållbarhet och vilka framgångsfaktorer,svårigheter och möjligheter som de upplever. Data har samlats in genomsemistrukturerade intervjuer med fem pedagoger och har analyserats med enkvalitativ innehållsmetod där innehållet har kodats och kategoriserats och rör siginom fältet för grundad teori. Resultatet visar att det är viktigt att skapahandlingskompetens hos elever och att det är möjligt att göra genom att eleverna fåruppleva att deras val och agerande har betydelse. Elevernas egna engagemang är enmöjlighet och framgångsfaktor i undervisningen. Ett kritiskt förhållningssätt ärbetydelsefullt och därför behöver läraren också belysa komplexa frågor och diskuterasamhälleliga strukturer. Läraren behöver möta elever i deras oro för miljöproblem ochbedriva en hoppfull och lösningsinriktad undervisning. Det är också betydelsefullt attlärare finns och stöttar elevernas i deras oro. Att utgå från elevernas erfarenheter ärcentralt för att skapa engagemang och en förståelse för ekologisk hållbarhet. Vidare ärett platsbaserat lärande en framgångsfaktor där eleverna får möta naturen och skapaen relation till den och där läraren möjliggör positiva möten. Ett platsbaserat lärandeär också viktigt för att elever ska undersöka platser för att förstå samband i samhället.Det teoretiska och det praktiska bör kopplas samman, och det är centralt att upplevamed alla sinnen. Slutligen visar resultatet att skolans organisation och framföralltlärarens personliga intresse och engagemang är centralt för hur undervisningen ser utoch vilka kunskaper och perspektiv som lyfts i undervisningen.

Forskning visar att en narrativ inramning kan bidra till att fakta blir lättare för icke-experter att ta till sig och i kombination med mobil teknik öppnas möjligheterna för alternativa sätt att berätta en historia på. Följande studie presenterar arbetsprocessen av en icke-platsberoende prototyp som verktyg för konceptframställan vid platsbaserat interaktivt berättande. Processen på sex månader inkluderade samarbete med nätverket GeoForum Skåne och fokuserade på naturområden i närheten av Höör, Skåne, i syfte att synliggöra och lyfta fram platsernas geokulturella och naturliga resurser för barn och unga. Fem respondenter testade och utvärderade prototypen på distans för att därefter delta i semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att prototypen, med vissa reservationer, har potential som verktyg för konceptframställan; kombinationen av linjärt narrativ, hyperlänkar med storydelar och upplåsbara berättelsefragment samt funktioner som fungerar som belöning uppskattades generellt av respondenterna. För att optimeras inför eventuell framtida vidareutveckling nämns emellertid ett antal förbättringsområden.