Syftet med studien är att undersöka hur lärare i lågstadiet ser på platsens betydelse för inlärning, men även hur de arbetar med det, framför allt i SO-undervisning. Syftet har även varit att se vad forskning och läroplan säger om platsbaserat lärande som undervisningsmetod. Vi har använt oss av en kvalitativ metod, där fem lärare i årskurserna 1-3 på tre olika skolor har intervjuats. Resultatet visar att lärarna vi intervjuat ser fördelar med att använda platsbaserat lärande i undervisningen. De menar att det är en undervisningsmetod som gynnar många och genom att gå utanför klassrummet får eleverna använda sig av sinnena, fantasin och praktisk inlärning. Detta betonar även teoretiker så som Dewey, Key, Montessori och Vygotskij är viktigt för inlärning. Resultatet visar även att lärare använder sig av platsbaserat lärande men i olika utsträckning. En viktig faktor till att lärarna kan använda sig av denna undervisningsmetod hänger på att skolan avsätter pengar till läromedel som finns utanför skolan. Detta har varierat på de skolor vi besökt och bidragit till att arbetssättet har använts i olika utsträckning.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare upplever förskolans utomhusmiljö under vintern som en plats för undervisning. Studien baseras på en kvalitativ forskningsmetod där två olika metoder för att samla in data har använts, semistrukturerade intervjuer och gåturer. Resultatet visar på olika arbetssätt och innehåll som vintern med dess förutsättningar möjliggör för samt vilka hinder som finns för att genomföra undervisning utomhus på vintern. Klibbsnö och kyla ses som stora möjligheterför undervisning. Utmaningar som resultatet visar är när det kommer stora mängder snö och när det är så kallt att det inte går att vara ute, då blir kylan istället ett hinder. Studiensresultat analyseras utifrån ett didaktiskt perspektiv där samverkan mellan de didaktiska dimensionerna och platsens betydelse för undervisningen synliggörs.

Studien har en ämnesövergripande ansats som undersöker lärares utsagor om hur platsbaserat lärande kan möjliggöra utveckling av elevers läs- och skrivförmågor. Ämnesövergripande undervisning innebär att flera ämnen integreras med varandra. Ett platsbaserat lärande innebär att undervisningen utgår ifrån en specifik plats i skolans närområde. Data samlades in genom en enkätundersökning som riktar sig till lärare i grundskolans årskurser F–3. En systematisk analys av materialet har skett där mönster, likheter samt skillnader har identifierats. Enkätundersökningens resultat visar att lärare gärna väver samman läs- och skrivaktiviteter.Exempelvis genom att eleverna får läsa faktatexter om ett djur för att sedan besöka platsen där djuret befinner sig och avslutningsvis skriver eleverna en egen faktatext med hjälp av fotografier från platsen. Vidare belyser resultatet att de flesta lärare arbetar ämnesövergripande utifrån ett tematiskt arbetssätt. Ekonomiska aspekter redovisas som handlar om bland annat för få resurser, för lite planeringstid och dyra transporter. Det framgår att lärare gärna vill använda ett platsbaserat lärande men att deras kunskaper om hur det ska genomföras på ett strukturerat och givande sätt kan utvecklas. Lärare uttrycker att de önskar bättre förutsättningar för ett platsbaserat lärande samt även möjligheter till vidare utbildning inom området. På så sätt, menar lärarna, kan platsbaserat lärande inkluderas i undervisningen. / The study adopts an interdisciplinary approach, investigating teachers' statements on how place-based learning can facilitate the development of students' reading and writing skills. Interdisciplinary teaching involves the integration of multiple subjects. Place-based learning is based on a specific location within the school's vicinity as the foundation for instruction. Data were collected through a survey directed at teachers of primary school grades F–3. A systematic analysis of the material was conducted, identifying patterns, similarities and differences. The survey results indicate that teachers often integrate reading and writing activities by, for example, reading factual texts about an animal, visiting the location where the animal resides and subsequently having students write their own factual texts using photographs from the location. Furthermore, the results highlight that most teachers employ interdisciplinary methods based on thematic teaching. Economic aspects are also discussed, including insufficient resources, inadequate planning time and costly transportation. It is evident that teachers are keen to use place-based learning, but their knowledge on how to implement it in a structured and beneficial manner can be enhanced. Teachers express a desire for better conditions for place-based learning as well as opportunities for further education in this area. According to the teachers, such improvements would enable the inclusion of place-based learning in their instruction.

No description available.

Skolgården är en institutionell miljö med normer och regler som de flesta barn och ungdomar vistas i dagligen, då obligatorisk skolgång gäller i Sverige. Skolgårdsmiljöerna utgör del i infrastrukturen av lärandemiljöer utomhus som förekommer i barns och ungas vardag, och förknippas ofta med elevers rastaktiviteter och paus från undervisningen inomhus. Det har dock i mindre utsträckning bedrivits empirisk forskning om skolgården som socialt såväl som pedagogiskt rum och dess betydelse för elevers lärande kopplat till lokalsamhället. Vi avser att med denna studie bidra med kunskap till detta område genom att undersöka hur skolgårdar är utformade och huruvida skolgården tillsammans med det omgivande landskapet skapar förutsättningar för elevers lek och rörelse och för pedagogisk verksamhet, som exempelvis undervisning i växt- och matodling och naturmiljö. Studiens fokus riktas till undersökning av skolgårdars fysiska och materiella utformning. Datainsamling har skett genom observationstillfällen på sex geografiskt spridda grundskolegårdar i Uppsala kommun, innerstad, förort såväl som landsbygd. Bearbetningen av data skedde genom analysprotokoll utifrån en teoretisk tematisering samt bearbetning av fotografier tagna på skolgårdarna. Studiens resultat visade på vissa institutionaliserade värden om vad som ska ske på skolgården – friytor, fysisk aktivitet, sitt- och samlingsplatser, samt ytor för sportaktiviteter. Växtlighet och naturmiljöer var framträdande i varierande grad, och kunde utgöra olika funktioner i respektive skolgårdsrum, som avgränsningar mellan stadier, prydnader eller inramning av skolgården. Ingen av de undersökta skolgårdarna var belägna i naturmiljöer såsom skogsdungar, utan var byggda på utgrävda fundament och konstgjorda terränger, vissa kuperade och med konstgräs. I de fall där det fanns naturmiljöer i närheten fanns det tydliga avgränsningar mellan skolgård och naturmiljö. Vidare var endast en av de undersökta skolgårdarna som på skolgården verkade bedriva skolodlingsprojekt. / School grounds are institutional milieu with certain norms and rules and that most children and youth meet daily, due to mandatory schooling in Sweden. School ground environments are part of children’s and youth spaces of learning environments that occur in everyday life. The aim of this this study is to contribute with knowledge about the school grounds as social and pedagogical space and the school grounds potential to contribute to student learning connected to local community. This we intend by researching how school grounds are designed and how their potential institutional conditionings may convey values of play, physical activity and teaching. This includes pedagogical practices in natural environments as well as plant and food gardening. The focus of the study is directed toward the physical conditions and designs of school grounds, and not students’ interactions with the school grounds. The collection of data was managed through observations studies in six geographically scattered school grounds in the municipality of Uppsala, urban, suburban as well as rural. The processing of data was managed by an analysis protocol created by the theoretical framework of the study, which include aspects of play, physical activity and teaching, and of analysis of photos taken at the school grounds visited for this study. The results of the study showed some institutionalized values on what activities should take place in the school grounds – open spaces of asphalt, physical activity in sport areas were represented, but there were few open spaced with surrounding natural environment such as shrubbery or groves. Natural environments occurred with varying functions – as boundaries between areas intended for students with different ages, as ornaments, or framing of the school grounds facing the surroundings. None of the school grounds observed hade natural environments inside them, as they were built upon artificially made terrain, for example hills and grass. In the school grounds that had natural environments in their proximity, there were clear boundaries made by fences of different sorts. Furthermore there was only one of the observed school grounds that seemed to be conducting outdoor education in terms of gardening.

Upplevelser med hjälp av kroppen och användningen av olika sinnen är betydelsefullt för människans lärande. Inlärningsprocessen kan implementeras och förstärkas genom utomhuspedagogik. Trots lärares medvetenhet av effekter av utomhuspedagogiken är detta inte något som används allt för flitigt i dagens skola och frågan är varför? Hur kommer det sig att lärare väljer att stanna innanför klassrummets fyra väggar och undervisa? Vad är det som hindrar lärare att ta sig utanför klassrummet och undervisa i en utomhusmiljö? Syftet med studien är att bidra med ökad kunskap om utomhuspedagogikens svårigheter, möjligheter och effekter. Studien riktar sig mot mellanstadielärare i en mindre kommun i södra Sverige som undervisar i SO-ämnen. Två forskningsfrågor besvaras i resultatet som är följande; Vilka möjligheter och svårigheter kan So-lärare uppleva i arbetet med utomhuspedagogik? och Vad anser SO-lärare underlättar användningen av utomhuspedagogik? Studien utgår från Szczepanskis (2007) teori som belyser platsbaserat lärande där en människa lär i samband med kroppen och alla sina sinnen. Att få undervisning utomhus kan bidra till goda effekter på elevers lärande, bland annat handlar det om att elever får aktivera sig fysiskt och vara i en miljö som bidrar till en god hälsa. Genom att lämna en strukturerad klassrumsmiljö och få möta en ostrukturerad utemiljö lär eleven sig genom helhetsupplevelser. För att besvara studiens forskningsfrågor har sex mellanstadielärare med inriktning på SO-ämnena intervjuats genom semistrukturerad intervju. Med utgångspunkt i studiens syfte och frågeställningar formulerades resultatets huvudrubriker; utomhuspedagogikens svårigheter, utomhuspedagogikens möjligheter och främjande arbete. I resultatet framkom det att placering av skola, planering, tid, kompetens och läroplan har en stor betydelse för användandet av utomhuspedagogik i SO-ämnena. Det framkom även att skolledning och kollegialt arbete har en betydelse för att utomhuspedagogik ska vara genomförbart. / To physically experience and use different senses is valuable for the learning process. The learning process can be implemented and enhanced through outdoor pedagogy. Despite the awareness of the teacher regarding the positive effects of outdoor pedagogy, the method is not used extensively, which is questionable. Why do teachers decide to solely stay inside the classroom and teach? What is hindering the teachers to utilize the many advantages that comes with implementation of outdoor pedagogy? The purpose of this study is to contribute to the knowledge concerning the outdoor pedagogy and its possibilities, difficulties and effects. The study is delimited to intermediate stage teachers in a smaller municipality in the southern of Sweden teaching within the social science subjects. Two research questions are answered in the result which is as follows; What possibilities and difficulties does social science teachers experience when working with outdoor pedagogy? and Which aspects is considered to ease the implementation of outdoor pedagogy? These research questions are answered and discussed in the result section. The study has its base in the theory by Szczepanski (2007) which highlights the benefits of location-based learning where the cognitive and physical aspects interplay. Outdoor pedagogy contributes positive effects of the students learning, especially in environments where the learning is combined with physical activities learning to enhanced health. By adapting a more unstructured learning experience, which is in contrast to the traditional classroom-based learning, students can facilitate their environment in a holistic experience. To be able to answer the research questions, six social science teachers in intermediate stage teaching has been interviewed on behalf of their experiences and insight on outdoor pedagogy. The interviews were conducted through semistructured interviews. Based on the purpose and research questions of the study, the main headings of the result were formulated; the difficulties of outdoor pedagogy, the possibilities of outdoor pedagogy and promotional work. The results indicated the location of the school, planning, time, competence and curriculum to be of great importance for the implementation of outdoor pedagogy within the field of the social science subjects. Further, it was highlighted that school management and collegial cooperation was of importance to be able to implement outdoor pedagogy.

I skolorna talas det alltmer om utomhuspedagogik som arbetssätt och dess inflytande på elevers inlärning. Det finns forskning som behandlar huruvida arbetssättet påverkar elevers förståelse och kunskapslagring, men desto mindre kring hur arbetssättet bedrivs i praktiken. Frågor som kan ställas är om det även kan finnas faktorer som har inflytande på användandet av arbetssättet, och varför. Syftet med föreliggande studie är att bidra med kunskap om hur lärare i Stockholms innerstad kontra förorter, använder historiska platser i form av besök i samband med sin historieundervisning. Sju legitimerade grundskolelärare i årskurs 4–6 som arbetar på olika skolor runt om i Stockholm har deltagit i studien. Metoden som använts är kvalitativa semistrukturerade intervjuer med en abduktiv ansats. Intervjufrågorna som har ställts är öppna för att respondenterna ska få utrymme till mer utförliga svar med eventuella följdfrågor. Den övergripande teorin för studien är Learning by doing av John Dewey med särskilt fokus på begreppen utomhuspedagogik, platsbaserad undervisning och upplevelsebaserat lärande. Dessa är förankrade med undersökningens innehåll, och därav baseras arbetet utifrån dessa teorier gällande lärande. Resultatet av studien visade att geografiska förutsättningar ökar användningen av arbetssättet i samband med historieundervisningen, då det oftast används i innerstaden med närhet till många av Stockholms kulturhistoriska platser. / In schools you often hear about outdoor education as a way of teaching and its influence of the students learning. There is research that shows whether outdoor education has an impact on the student’s understanding and memorization, however it is hard to find research that describes how it is actually used and practiced. Questions that should be considered is whether factors that affect the use of outdoor education, and why that is. The aim of the study is to contribute with knowledge about how teachers in Stockholm’s inner city versus the suburbs, tend to use historical places in terms of visits in connection with their history teaching. The respondents who participated in the research are seven licensed primary school teachers who teach the history subject in grades 4–6 and work at different schools in Stockholm. The method that is used is qualitative and semi structured interviews with an aduktiv approach. The interview questions that have been asked are opened with the possibility to give the respondent space for a more free answer and also the possibility to ask supplementary questions. The overall theory for the study is learning by doing by John Dewey, with a particular focus on concept outdoor education, place-based education, and experience-based learning. These are strongly anchored with the consent of the research, and therefore the research is based upon these theories about learning. The result shows that the geographic closeness increase the use of the working method in connection with history education, as it is most often used in the inner city with closeness to many of Stockholm's cultural-historical places.

Allt fler bor i urbana områden och vistas mindre ute i naturen. Samtidigt pågårklimatförändringar som bland annat påskyndas av att torrlagda våtmarker släpper utkoldioxid. Den här undersökningen utforskar hur miljöpedagoger arbetar med exkursionervid våtmarker för att stärka barns natursamhörighet, uppmärksamma våtmarkers värden, samthur exkursioner kan bidra i arbetet för Agenda 2030 och Sveriges miljömål gällandevåtmarker. Semistrukturerade intervjuer med miljöpedagoger samt observation av enexkursion vid en våtmark utfördes i undersökningen. Resultatet visar att exkursioner vidvåtmarker kan vara avgörande för barns natursamhörighet, barns förståelse för våtmarkersvärde, samt utvecklande av empatiska beteenden gentemot naturen. Under en exkursion vidvåtmarker får barn vara med och utför åtgärder för att skydda och bevara våtmarker, vilket ären viktig del för att uppnå Agenda 2030 och Sveriges miljömål. Trots att mänskligaaktiviteter vid våtmarker kan vara negativt för den biologiska mångfalden, är exkursionernödvändigt för det framtida arbetet för våtmarkers välstånd. Framtida forskning bör fokuserapå långsiktiga effekter på barn som kontinuerligt får komma ut på exkursioner inaturområden. / The number of people living in urban areas has increased significantly, and they spend lesstime in nature. At the same time climate change is taking place, which is being accelerated,among other things, by drained wetlands that emit carbon dioxide. This study explores howenvironmental educators work with excursions at wetlands to strengthen children's natureconnectedness, pay attention to the values of wetlands, and how excursions can contribute toreaching the 2030 Agenda for Sustainable Development and Sweden's environmental goalsregarding wetlands. Semi-structured interviews with environmental educators and anobservation of an excursion to a wetland, were conducted in the study. The results show thatexcursions at wetlands can be crucial for children's nature connectedness, children'sunderstanding of the value of wetlands, and the development of empathic behaviors towardsnature. Through excursions at wetlands, children are involved with the wetlands andmeasures are taken to protect and preserve wetlands, which is an important part of achievingthe 2030 Agenda for Sustainable Development and Sweden's environmental goals. Althoughhuman activities in wetlands can be detrimental to biodiversity, excursions are necessary forfuture work on wetland prosperity. Future research should focus on long-term effects onchildren who are continuously on excursions in nature.

När det gäller design av augmented reality­markörer och platsbaserat berättande finns det många aspekter att ta hänsyn till för att skapa en djup och engagerande upplevelse för användaren. Det finns olika tekniska och kommunikativa faktorer att ta hänsyn till, bland annat måste markörerna vara igenkännbara som just markörer samtidigt som de måste vara tolkningsbara av bildigenkänningen i augmented reality­enheten. Mitt i denna konflikt ligger en designutmaning i vilket det estetiska uttrycket och berättandet måste passa in. Denna studie har genomförts som en kvalitativ fallstudie där scenarier och prototyper har utvecklats utifrån designmetoder som bland annat brainstormning och idéloggar baserat på teorier om designprinciper för augmented reality och berättande i olika medier. En intervju med en potentiell uppdragsgivare ligger delvis till grund för designarbetet. Det producerade materialet har utvärderats genom användbarhetstester samt observationer och intervjuer med ett antal testpersoner. Under arbetet utvecklades “Naturens gång” – en platsbaserad berättelse med tillhörande augmented reality­markörer. Upplevelsen bestod av bild, ljud, video och animation som förde användaren genom en suggestiv berättelse med hjälp av GPS­punkter och markörer. Som teknisk plattform användes augmented reality­applikationen Minnesmark. Utvärderingen visade på vikten av att användandet av tekniken flyter skarvlöst, att markörerna görs skarvfulla och ges betydelse i sig så att de är relevanta för berättelsen och inte bara ett tekniskt hjälpmedel, att vända de tekniska begränsningarna till fördelar, att den estetiska och kommunikativa stilen är genomgående i alla delar, det vill säga i markörer, filmer, bilder och så vidare, för att bibehålla användarens inlevelse i situationen. / Regarding design of augmented reality markers and location­based storytelling, there are several aspects to consider in order to create a deep and engaging user experience. There are various technical and communicative factors to take into account, for example: The markers must be specifically recognizable as markers while they also must be interpretable by image recognition in an augmented reality device. In the midst of this conflict lies a design challenge in which the aesthetic expression and storytelling must fit. This study was conducted as a qualitative case study where scenarios and prototypes have been developed based on theories of design principles for augmented reality and storytelling in different mediums. Design methods including brainstormning and idéa logs have been used in the developement. An interview with a potential stakeholder has partly formed the basis for the design work. The produced material has been evaluated through usability testing, observation and interviews with a number of test persons. "The Course of Nature" – a location­based story with accompanying augmented reality markers – was developed as a part of the study. The experience consisted of image, sound, video and animation that brought the user through a suggestive story using GPS locations and markers. As a technical platform the augmented reality application Minnesmark was used. The evaluation showed the importance of how the technology should seamlessly integrate the different elements of the experience, that the markers are given seamfulness and importance in themselves so that they are relevant to the story and not just a technical tool, turning the technical limitations into benefits, that the aesthetic and communicative style is consistent across all parts, the markers, video, images and so on, in order to maintain the user's immersion.