No description available.

Tunnelbanan knyter ihop stora delar av staden. Det finns människor som gärna vill bo kvar runt den t-banelinje de bor på. I denna uppsats analyseras intervjuer med fem personer som bor i stadsdelar dit den Gröna t-banelinjen går. Det undersöks hur t-banan medverkar till att bygga upp identiteten var och en skapat sig under tiden som boende på platsen. Undersökningen tar reda på hur varje person blivit en del av platsen de bor på, och hur platsen har blivit en del av dem. Med hjälp av intervjuerna tas det också reda på vad tunnelbanan kan ha för betydelse utöver att vara ett transportmedel. Studiens resultat visar att tunnelbanan bidragit till platstillhörighet, trivsel och identitetsbygge, men att platsen kan vara rörlig. Personerna kan känna tillhörighet till flera platser, genom möjlighet till rörlighet som tunnelbanan bidragit med. Resultatet visar också att tunnelbanan kan betyda något mer än att vara ett transportmedel, den är såväl landmärke som markör för urbanitet.

Bananflugan (Drosophila melanogaster) är vanlig i den genetiska forskningen då deras genom är känt sedan länge, vi vet även att det finns stora könskonflikter som driver på utvecklingen av skillnader mellan könen. Det finns goda bevis för att sexuella antagonistiska gener spelar en stor roll i utvecklingen av könsskillnader hos många olika organismer. Jag har tittat på om det finns en längdskillnad mellan hanar av A1 och A2 hos CG3598 då det tidigare har bekräftats att det finns en skillnad i fitness mellan dessa. Jag har även undersökt om det finns en skillnad i fitness mellan honor av samma grupper vilket inte är bevisat. För att se om det fanns en längdskillnad mellan hanar av A1 och A2 har deras thoraxlängd mäts med ett okulärmikroskop. Honornas fitness testades genom att de antingen konkurrerade inom sin genotyp eller med honor av en annan genotyp, därefter räknades avkommorna och grupperna jämfördes. Resultatet tyder på att det inte fanns någon signifikant längdskillnad mellan hanar av A1 och A2 men de var i genomsnitt 85,3% så stora som honorna. För honorna fanns det ingen skillnad i fitness mellan A1 och A2, oberoende av om de konkurrerat inom genotypen eller med en annan. När larverna konkurrerade inom genotypen fick A1 och A2 fler avkommor per hona än om larverna konkurrerade med en annan genotyp. Slutsatserna blir att vi fortfarande inte vet varför A2 hanar får fler avkommor än A1 men vi vet att honor av A1 och A2 inte verkar ha några skillnader i fitness. Det behövs mer forskning inom området och det är viktigt att man väljer rätt konkurrenter när man testar fitness. / Drosophila melanogaster is common in genetic research as their genome has been known for a long time, we also know that there are major gender conflicts that drive the development of differences between the sexes. There is good evidence that sexually antagonistic genes play a major role in the development of sex differences in many different organisms. I have studied if there is a length difference between males of A1 and A2 in CG3598 as it has previously been confirmed that there is a fitness difference between these. I have also investigate whether there is a fitness difference between females of the same groups, which has not been proven. To see if there was a length difference between males of A1 and A2, their thorax length was measured with an ocular microscope. The females fitness was tested by either competing within their genotype or with females of another genotype, then the offspring was counted and the groups compared. The results indicated no significant difference in length between males of A1 and A2 but they were on average 85.3% as large as the females. For the females, there was no difference in fitness between A1 and A2, regardless of whether they competed within the genotype or with another. When the larvae competed within the genotype, A1 and A2 produced more offspring per female than if the larvae competed with another genotype. The conclusions are that we still don’t know why A2 males produce more offspring than A1 but we do know that females of A1 and A2 do not appear to have any differences in fitness. More research is needed in the field and it is important to choose the right competitors when testing fitness.

När det gäller design av augmented reality­markörer och platsbaserat berättande finns det många aspekter att ta hänsyn till för att skapa en djup och engagerande upplevelse för användaren. Det finns olika tekniska och kommunikativa faktorer att ta hänsyn till, bland annat måste markörerna vara igenkännbara som just markörer samtidigt som de måste vara tolkningsbara av bildigenkänningen i augmented reality­enheten. Mitt i denna konflikt ligger en designutmaning i vilket det estetiska uttrycket och berättandet måste passa in. Denna studie har genomförts som en kvalitativ fallstudie där scenarier och prototyper har utvecklats utifrån designmetoder som bland annat brainstormning och idéloggar baserat på teorier om designprinciper för augmented reality och berättande i olika medier. En intervju med en potentiell uppdragsgivare ligger delvis till grund för designarbetet. Det producerade materialet har utvärderats genom användbarhetstester samt observationer och intervjuer med ett antal testpersoner. Under arbetet utvecklades “Naturens gång” – en platsbaserad berättelse med tillhörande augmented reality­markörer. Upplevelsen bestod av bild, ljud, video och animation som förde användaren genom en suggestiv berättelse med hjälp av GPS­punkter och markörer. Som teknisk plattform användes augmented reality­applikationen Minnesmark. Utvärderingen visade på vikten av att användandet av tekniken flyter skarvlöst, att markörerna görs skarvfulla och ges betydelse i sig så att de är relevanta för berättelsen och inte bara ett tekniskt hjälpmedel, att vända de tekniska begränsningarna till fördelar, att den estetiska och kommunikativa stilen är genomgående i alla delar, det vill säga i markörer, filmer, bilder och så vidare, för att bibehålla användarens inlevelse i situationen. / Regarding design of augmented reality markers and location­based storytelling, there are several aspects to consider in order to create a deep and engaging user experience. There are various technical and communicative factors to take into account, for example: The markers must be specifically recognizable as markers while they also must be interpretable by image recognition in an augmented reality device. In the midst of this conflict lies a design challenge in which the aesthetic expression and storytelling must fit. This study was conducted as a qualitative case study where scenarios and prototypes have been developed based on theories of design principles for augmented reality and storytelling in different mediums. Design methods including brainstormning and idéa logs have been used in the developement. An interview with a potential stakeholder has partly formed the basis for the design work. The produced material has been evaluated through usability testing, observation and interviews with a number of test persons. "The Course of Nature" – a location­based story with accompanying augmented reality markers – was developed as a part of the study. The experience consisted of image, sound, video and animation that brought the user through a suggestive story using GPS locations and markers. As a technical platform the augmented reality application Minnesmark was used. The evaluation showed the importance of how the technology should seamlessly integrate the different elements of the experience, that the markers are given seamfulness and importance in themselves so that they are relevant to the story and not just a technical tool, turning the technical limitations into benefits, that the aesthetic and communicative style is consistent across all parts, the markers, video, images and so on, in order to maintain the user's immersion.

This bachelors thesis presents a vision based control system for the quadrotor aerial vehicle,Crazy ie 2.0, developed by Bitcraze AB. The main goal of this thesis is to design andimplement an o-board control system based on visual input, in order to control the positionand orientation of the vehicle with respect to a single ducial marker. By integrating a cameraand wireless video transmitter onto the MAV platform, we are able to achieve autonomousnavigation and landing in relatively close proximity to the dedicated target location.The control system was developed in the programming language Python and all processing ofthe vision-data take place on an o-board computer. This thesis describes the methods usedfor developing and implementing the control system and a number of experiments have beencarried out in order to determine the performance of the overall vision control system. Withthe proposed method of using ducial markers for calculating the control demands for thequadrotor, we are able to achieve autonomous targeted landing within a radius of 10centimetres away from the target location. / I detta examensarbete presenteras ett visionsbaserat kontrollsystem for dronaren Crazy ie 2.0som har utvecklats av Bitcraze AB. Malet med detta arbete ar att utforma och implementeraett externt kontrollsystem baserat pa data som inhamtas av en kamera for att reglera fordonetsposition och riktning med avseende pa en markor placerad i synfaltet av kameran. Genom attintegrera kameran tillsammans med en tradlos videosandare pa plattformen, visar vi i dennaavhandling att det ar mojligt att astadkomma autonom navigering och landning i narheten avmarkoren.Kontrollsystemet utvecklades i programmeringsspraket Python och all processering avvisions-datan sker pa en extern dator. Metoderna som anvands for att utvecklakontrollsystemet och som beskrivs i denna rapport har testats under ett ertal experiment somvisar pa hur val systemet kan detektera markoren och hur val de olika ingaendekomponenterna samspelar for att kunna utfora den autonoma styrningen. Genom den metodsom presenteras i den har rapporten for att berakna styrsignalerna till dronaren med hjalp avvisuell data, visar vi att det ar mojligt att astadkomma autonom styrning och landning motmalet inom en radie av 10 centimeter.

The aim of this thesis is to describe surname patterns and changes of surname among the Sami of Sweden. It presents the results of three studies. The first is a survey of the present-day stock of surnames (family names) among the Sami community, based on the 2005 electoral register for the Swedish Sami Parliament. It investigates the proportions of names deriving from different languages, and the commonest names in each group. The same study was carried out for different areas, showing that the northernmost parts of Sweden have a Sami name stock significantly different from that of the majority population. Further south, the stock of names is less marked, but no area is without Sami elements. The second study, based on archival material, concerns changes of name by Swedish Sami to newly formed surnames, over the period 1920–2004. It examines not only the names adopted, but also the ones replaced; how the name stock has been affected by different patterns of name change; and, as far as possible, who the name changers were. The study shows that, for a long time, names derived from Sami and Finnish were replaced with names formed from Swedish. This may be largely because of the stigma once attached to Sami ethnicity. More recently, Sami-language names seem to have been retained to a greater extent, possibly owing to the improved status of the culture. The third study looks at name changes in favour of names marked as Sami in character. The data consist in part of archive materials, but above all of interviews with three Sami informants who have themselves adopted Sami-language surnames. This study presents the informants’ thoughts on ethnicity and changes of name. In addition to the author’s own studies, the thesis includes a review of earlier research on Sami surnames, hereditary and non-hereditary, and a list of individual surnames with literature references regarding their origins and meanings. In the thesis, name changes are studied as a single, overall process, with an emphasis on the role of names in society, in particular as ethnic markers.

Embedded devices such as routers, switches, and firewalls commonly have sensitive information stored on them such as passwords, cryptographic keys, and information about the network around them and services that these device(s) provide. When disposing of or reselling this equipment in the secondary market it is crucial to erase this sensitive information. However, there is an important question that must be asked: Do the erase commands and routines offered by the device manufacturers actually erase the sensitive data? This thesis investigates methods and tools to determine the completeness of this erasure in some common network devices. These methods are used on a sample of networking equipment found to still contain sensitive information after being erased according to vendor recommendations. A computer program was developed to show how this information can be removed. The information in this document is useful for equipment owners, brokers and others looking to remarket their current equipment; all of whom want to minimize the risk of leaking sensitive data to other parties. / Nätverksutrustning såsom routrar, switchar och brandväggar har ofta känslig information lagrad internt, som lösenord, kryptografiska nycklar, information om nätverket runt dem samt tjänster de tillhandahåller. Om denna utrustning ska säljas på andrahandsmarkanden eller på annat sätt byta ägare är det viktigt att all känslig information raderas.  Men kan man lita på att raderings rutiner och metoder som tillhandahålls av tillverkaren verkligen raderar känslig data? Denna avhandling undersöker lämpliga verktyg och metoder för att granska vilken information som minnen i inbyggda system innehåller. Dessa metoder testas praktiskt på några system som visar sig ha kvar känslig information efter att de raderats enligt tillverkarens rekommendationer. Ett datorprogram som demonstrerar hur denna information kan undersökas och raderas finns med som en del av avhandlingen. Informationen i detta dokument är användbar för ägare av datakomutrustning, mäklare av sådana samt andra som vill minimera risken för att läcka känslig information vid återförsäljning av sin begagnade utrustning.