IT-branschen är ett starkt mansdominerat område där väldigt få kvinnor befinner sig. Ur ett jämställdhetsperspektiv är detta ett problem, speciellt med tanke på att IT-branschen ofta beskrivs som framtidens bransch. I denna undersökning har vi valt att undersöka dessa få kvinnor som finns i IT-branschen och hur de konstruerar sin identitet. Närmare bestämt har vi undersökt kvinnliga programmerares identitetskonstruktion. Metoden som vi har använt oss av är kritisk diskurspsykologi. Därtill har vi valt att utgå från ett genusperspektiv med en samling teoretiska begrepp som hör till eller kan kopplas till detta perspektiv. Vi har använt oss av teorier om socialt kön och makt av Butler, Foucault och Connell. I resultatet kom vi fram till fyra teman som innefattade tre subjektspositioner och dess tolkningsrepertoarer och ett ideologiskt dilemma. Det första temat heter originalitetens glädje och handlar om hur kvinnorna konstruerade sin identitet som unik och fördelaktig på arbetsmarknaden. Det andra temat kallade vi multipla ideal och pekar på de förväntningar kvinnorna menar att de måste leva upp till som kvinnlig programmerare. Det tredje temat heter den kritiska rösten och handlar om hur kvinnorna blir negativt särbehandlade och väljer att reagera på detta antingen genom att göra motstånd eller att anpassa sig. Det sista temat heter primadonna eller utstött och handlar om det ideologiska dilemma som skapas när kvinnorna beskriver sin identitet som kvinnlig programmerare både som en unik fördel på arbetsmarknaden men även som en orsak för negativ särbehandling.

No description available.

Denna uppsats syftar till att diskutera påverkan av artificiell intelligens (AI) på programutvecklingsprocessen, både nuvarande och framtida. Fokus ligger på att undersöka hur programmerare och testare har kommit i kontakt med AI hittills och i vilken utsträckning de tror att AI kan utnyttjas i framtida programutvecklingsprocesser. Detta är särskilt relevant att undersöka eftersom AI-tekniken utvecklas snabbt och det finns redan verktyg som potentiellt kan underlätta programmerares och testares arbete. Uppsatsen är skriven på svenska. Forskningen är av kvalitativ karaktär och omfattar en litteraturgenomgång för att undersöka tidigare forskning om ämnet, samt kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes med både testare och utvecklare för att få en bättre täckande bild av området för programutveckling. Totalt genomfördes fem semistrukturerade intervjuer där djupgående frågor ställdes för att förstå individernas tankar kring ämnet och deras motiv. Resultaten av studien visar att våra respondenter inte i stor utsträckning använder AI idag. Detta trots att både litteraturen och respondenterna själva påpekar att det finns verktyg som skulle kunna användas i båda processerna av programmering och testning. En slutsats är att det finns olika etiska och juridiska frågor som behöver redas ut innan verktygen kan börja utnyttjas. Dock är både respondenterna och tidigare forskning överens om att AI i framtiden kan förändra sättet som programutvecklingsprocessen utförs på, eftersom AI kan användas som ett verktyg för att effektivisera och potentiellt förbättra kvaliteten på tester och programmering. Detta kan leda till förändringar i rollerna för testare och programmerare. / This thesis aims to discuss the impact of artificial intelligence (AI) on the software development process, both current and future. The focus is on examining how programmers and testers have come into contact with AI so far and to what extent they believe that AI can be utilized in future software development processes. This is particularly relevant to investigate because AI technology is developing rapidly and there are already tools that can potentially facilitate the work of programmers and testers. The thesis is written in swedish. The research is of a qualitative nature and includes a literature review to examine previous research on the subject, as well as qualitative semi-structured interviews. The interviews were conducted with both testers and developers to get a more comprehensive picture of the software development field. A total of five semi-structured interviews were conducted where in-depth questions were asked to understand the individuals' thoughts on the subject and their motives. The results of the study show that our respondents do not use AI to a large extent today. This despite the fact that both the literature and the respondents themselves point out that there are tools that could be used in both processes of programming and testing. One conclusion is that there are various ethical and legal issues that need to be sorted out before the tools can begin to be used. However, both respondents and previous research agree that in the future AI may change the way the software development process is carried out, as AI can be used as a tool to streamline and potentially improve the quality of testing and programming. This can lead to changes in the roles of testers and programmers.

Användningen av Artificiell Intelligens (AI) är utbredd bland verksamma företag idag, likväl privatpersoner. Det har blivit en integrerad del av vårt samhälle som ofta går obemärkt förbi. Allt från face recognition, självkörande bilar och automatisering inom arbetsrelaterade områden, har AI onekligen påverkat omvärlden. I takt med att AI-modeller fortsätter att utvecklas tillkommer även farhågor om dess påverkan på jobb, tillhörande säkerhetsrisker och etiska dilemman. Uppsatsens litteratur hjälper till att skildra AI historiskt, i nutid, men även ge en uppfattning om vart den är på väg. Den AI-modell som i nuläget har väckt störst uppmärksamhet är ChatGPT. Dess potential tycks inte ha några gränser, därmed uppstod relevansen för att öka kunskapen kring AI-modellen. Vidare gjordes en avgränsning, där fokusområdet var att undersöka hur ChatGPT kan generera kodkommentarer och potentiellt agera som ett hjälpmedel vid kommentering av källkod. I samband med avgränsningen och fokusområdet bildades även forskningsfrågan: Large Language Models: Bedömning av ChatGPT:s potential som verktyg för kommentering av kod För att besvara forskningsfrågan har avhandlingen varit baserat på en kvalitativ ansats, där urvalet av respondenter har varit programmerare. Den primära datainsamlingen har genomförts via två semistrukturerade intervjuer, varav den inledande innefattade initiala känslor kring ChatGPT och övergripande fakta om respektive intervjuobjekt. Vidare gjordes det en observation för att få en inblick i hur AI-modellen används av programmerare, för att avslutningsvis göra en uppföljande intervju post-observation i syfte att samla tankarna från intervjuobjekten efter användning av ChatGPT för att generera kodkommentarer. Baserat på den insamlade empirin kunde studien konkludera vissa begränsningar i den nuvarande modellen, inte minst behovet av tydliga instruktioner. Trots brister visar ChatGPTs framställning potential att vara en betydande resurs för kommentering av kod i framtiden. Resultaten indikerar att modellen kan generera relativt passande kommentarer i de analyserade kodkodstycken. Emellertid uttryckte deltagarna under de avslutande intervjuerna generellt sett att kommentarerna var redundanta och saknade betydande värde för att öka förståelsen av källkoden. Respondenterna diskuterade dock möjligheterna att använda ChatGPT i framtiden, men underströk behovet av förbättringar för att göra det till en tillförlitlig metod inom arbetsrelaterade situationer. / The usage of Artificial Intelligence (AI) is widespread among both companies and individuals today. It has become an integrated part of our society, often going unnoticed. From face recognition and self-driving cars to automation in work-related areas, AI has undeniably impacted the world. As AI models continue to evolve, concerns about their impact on jobs, associated security risks, and ethical dilemmas arise. The literature in this essay helps portray AI historically, in the present, and provides an insight into its future direction. The AI model that has currently garnered the most attention is ChatGPT. Its potential seems limitless, which prompted the relevance of increasing knowledge about the AI model. Furthermore, a delimitation was made, where the focus area was to investigate how ChatGPT can generate code comments and potentially act as a tool for commenting source code. As part of the research focus and scope, the research question was formulated: "Large Language Models: Assessment of ChatGPT's Potential as a Tool for Code Commenting." To answer the research question, the thesis adopted a qualitative approach, with programmers as the selected respondents. The primary data collection was conducted through two semi-structured interviews, where the initial interview involved capturing initial impressions of ChatGPT and gathering general information about the interviewees. Additionally, an observation was carried out to gain insights into how programmers utilize the AI model, followed by a post-observation interview to gather the interviewees' thoughts after using ChatGPT to generate code comments. Based on the collected empirical data, the study was able to conclude certain limitations in the current model, particularly the need for clear instructions. Despite these limitations, ChatGPT's performance demonstrates the potential to be a significant resource for code commenting in the future. The results indicate that the model can generate relatively suitable comments in the analyzed code snippets. However, during the concluding interviews, participants generally expressed that the comments were redundant and lacked significant value in enhancing the understanding of the source code. Nevertheless, the respondents 2 discussed the possibilities of using ChatGPT in the future, while emphasizing the need for improvements to establish it as a reliable method in work-related situations.

Embedded devices such as routers, switches, and firewalls commonly have sensitive information stored on them such as passwords, cryptographic keys, and information about the network around them and services that these device(s) provide. When disposing of or reselling this equipment in the secondary market it is crucial to erase this sensitive information. However, there is an important question that must be asked: Do the erase commands and routines offered by the device manufacturers actually erase the sensitive data? This thesis investigates methods and tools to determine the completeness of this erasure in some common network devices. These methods are used on a sample of networking equipment found to still contain sensitive information after being erased according to vendor recommendations. A computer program was developed to show how this information can be removed. The information in this document is useful for equipment owners, brokers and others looking to remarket their current equipment; all of whom want to minimize the risk of leaking sensitive data to other parties. / Nätverksutrustning såsom routrar, switchar och brandväggar har ofta känslig information lagrad internt, som lösenord, kryptografiska nycklar, information om nätverket runt dem samt tjänster de tillhandahåller. Om denna utrustning ska säljas på andrahandsmarkanden eller på annat sätt byta ägare är det viktigt att all känslig information raderas.  Men kan man lita på att raderings rutiner och metoder som tillhandahålls av tillverkaren verkligen raderar känslig data? Denna avhandling undersöker lämpliga verktyg och metoder för att granska vilken information som minnen i inbyggda system innehåller. Dessa metoder testas praktiskt på några system som visar sig ha kvar känslig information efter att de raderats enligt tillverkarens rekommendationer. Ett datorprogram som demonstrerar hur denna information kan undersökas och raderas finns med som en del av avhandlingen. Informationen i detta dokument är användbar för ägare av datakomutrustning, mäklare av sådana samt andra som vill minimera risken för att läcka känslig information vid återförsäljning av sin begagnade utrustning.