Sammanfattning Syfte och frågeställningar: Studiens deskriptiva syfte är att undersöka och kartlägga vinterfriluftslivsutbildningen på lärosäten i Sverige som utbildar lärare i idrott och hälsa. Frågeställningen till detta syfte är: Hur är vinterfriluftslivsutbildningen på lärosätena beskriven och utformad gällande innehåll, omfattning, kurslitteratur, examinationer, distans till fjällanläggning och ekonomi? Studiens syfte är även att ur ett analytiskt perspektiv och utifrån Bernsteins teorier jämföra lärosätenas vinterfriluftslivsutbildning med varandra. Frågeställningen till detta syfte är: Vilka likheter respektive skillnader finns det mellan lärosätenas vinterfriluftslivsutbildningar? Metod: Studien har en kvalitativ ansats då metodvalet är dokumentanalys. De dokument som analyserats är kursplaner, kurs-PM/studiehandledning, detaljschema, informations-PM samt lärosätets ekonomiska utgifter av vinterfriluftslivsutbildningen för läsåret 2011/2012. Urvalet består av sju lärosäten (ett bortfall) i Sverige som har examensrätt att utbilda lärare i idrott och hälsa. Resultat: Sammanfattningsvis visar resultatet att vinterfriluftslivsutbildningen på de undersökta lärosätena skiljer sig i omfattning även om upplägg och innehåll är likartad. En markant skillnad är hur det endast gått att utläsa att tre av sex lärosäten bedriver vinterfriluftsliv med skridskoåkning. Samtliga lärosäten åker iväg på en vad vi kallar vinterfriluftslivsvecka som innebär att utbildningen bedrivs på en fjällanläggning, vilket kräver övernattningar. Innehållet under denna vecka är likartad för lärosätena. Dock skiljer sig det nämnvärt i omfång av de olika momenten utförsåkning, längdskidåkning och gå på tur med skidor. Hur stora utgifter lärosätena har för vinterfriluftslivsutbildningen skiljer sig avsevärt, trots att studenten erbjuds liknande innehåll och kunskaper. Vinterfriluftslivsutbildningen innebär att flera lärosäten kräver att studenten tar pengar ur egen ficka för att bekosta vinterfriluftslivsveckan. Slutsats: Valet av idrottslärarutbildning kommer att påverka vilka kunskaper idrottslärarstudenten får möjlighet att ta del av i vinterfriluftsliv, då den är likartad men inte likvärdig mellan lärosätena. Vidare ställer vi oss frågan huruvida vinterfriluftslivsutbildningens utformning är optimal för den kommande professionen, Sveriges nya idrottslärare. / Abstract Aim: The descriptive aim in this study is to examine and identify the education in vinterfriluftsliv (winter outdoor activity) at universities in Sweden who educates Health and Physical Education Teachers (PETE). Following question has been designed to answer the descriptive aim of this study; how is the education in vinterfriluftsliv described and designed at the different universities current content, extent, course literature, examinations, distance to ski resort and economy? The aim is also from an analytical perspective and by Bernsteins theories to compare the universities vinterfriluftsliv-education with each other. The question to this aim is; what similarities and differences exist between the universities in this particular issue? Method: The study has a qualitative approach and the methodology is document analysis. Following documents has been analyzed: curricula, study guide, detailed schedules, information documents and the universities expenditures of the education in vinterfriluftsliv for the academic year 2011/2012. The selection in this study is seven different universities, (one failure) in Sweden with legitimacy to educate Physical Education and Health Teachers. Results: The results show that the education in vinterfriluftsliv differs in extent, though structure and content is equal at the analyzed universities. There’s a big difference in how we only have seen that three of the universities educates the students in skating. All of the six universities have all in common that they have a coherent vinterfriluftslivsvecka (winter outdoor activity week) in a distant ski resort. The ski resorts location demands that all universities needs to travel and stay at the resort. Furthermore, the content is an aspect that brings the universities together while they all characterizes by cross-country skiing, alpine skiing and ski touring but the range of these elements differs. The expenditures for all the six universities differs significantly even though the students gets equal knowledge. The education in vinterfriluftsliv implies that several of the universities demands that the student pay for the vinterfriluftslivsvecka. Conclusion: The choice of PETE will affect what knowledge the students have opportunity to take part of in vinterfriluftsliv. This because that the education is similar but not equivalent. Furthermore we ask ourselves how the structure and design of education in vinterfriluftliv is optimal to the upcoming profession, Swedens new Physical Education and health teachers.

Denna uppsats handlar om vilka kommunala åtgärder som kan få människor att välja cykeln i större utsträckning med utgångspunkt från Uppsala stad. Metoden är kvalitativ i form av en mindre enkätundersökning med invånarna, en intervju med en trafikplanerare och en litteraturstudie av såväl vetenskapliga artiklar som kommunala och statliga dokument. Fokus ligger både på direkta och indirekta åtgärder som främjar cykling i form av infrastruktur och beteendepåverkan. Eftersom undersökningen utfördes i början av december kom en relativt stor del av uppsatsen ta upp vilka åtgärder som kan få personer att välja cykeln även på vintern. Grundläggande för att göra cykling attraktivt är ett koordinerat och mångfacetterat arbetssätt samt den aktivt förda politiken inom områden som transport, markanvändning, stadsutveckling, miljö och parkeringsnormer. En annan viktig beståndsdel i att främja cykling är trafiksäkerhet, framförallt i form av separerade cykelvägar. I bostadsområden på gator med lite trafik där separering inte är möjligt eller nödvändigt kan istället trafiklugnande åtgärder utföras.

No description available.

I detta arbete har det med hjälp av kartprogrammet ArcGIS skapats kartor över Norr- och Västerbotten som illustrerar hur det statliga vägnätet, under vintertid då tjäle är i marken, kan används för att transportera gods på upp till 74 ton. Detta beror på att tjälen hjälper till att stärka upp vägbyggnaden, vilket gör att under dessa tider kan vägar med en lägre bärighetsklassificering klara av högre laster. Syftet med detta är att man vill hjälpa näringslivet att kunna nyttja större delar av dom naturresurser som finns i den utredda regionen och på så sätt vara mera konkurrenskraftiga mot grannländer.  För att en väg ska klara att transportera gods med dessa vikter får det inte finnas några överfarter eller broar som är dimensionerade för att klara mindre än 74 ton. Detta då dessa under vintertid inte blir starkare och då utgör en risk för att gå sönder om transporter börjar tas över dom.  Kartorna som skapats illustrerar dels vilka vägar som redan idag kan klassas som BK4 då tjälen lagt sig i marken, men också hur den framtida planeringen ser ut just nu och hur det kommer påverka vägnätet kommande tre åren.

I detta arbete studeras hur vinterklimatet i Sverige kommer att skilja sig åt mellan perioderna 2071-2100 och 1971-2000, med avseende på parametrarna temperatur, nederbörd, vind, snödjup och snöutbredning. Klimatmodelldata (CORDEX) i upplösningen 12.5 km baserade på tre olika strålningsdrivningsscenarier (RCP-scenarier) behandlades i Matlab och modellerades över Sverige. För att analysera upplösningens betydelse tillhandahölls även data i upplösningen 50 km för en tioårsperiod. Scenariot RCP 8.5 kan ge så mycket som 10 grader varmare vintrar, med uppemot 50% mer nederbörd. För RCP 2.6 förändras nederbörden med -5 till 20%, och temperaturen ökar med 1-4 grader. Antalet dygn med nederbördstillfällen kommer att vara oförändrat oavsett RCP-scenario; istället kommer mängden nederbörd per tillfälle generellt att bli större. Detta bekräftas av antalet dygn med kraftig nederbörd, som kommer att öka med 20%, 37% respektive 68% för RCP 2.6, 4.5 respektive 8.5. Temperaturökningen blir mer påtaglig i norr än i söder. Vinden uppvisar inga tydliga mönster, vilket korresponderar med historiska observationer. Även RCP 2.6 innebär en förminskning av snödjup och -utbredning, vilket kraftigt förstärks med RCP 8.5. Dessa förändringar kommer bland annat att medföra ökade vintervattenflöden och större risk för laviner och översvämningar, och snöberoende näringslivsaktörer som exempelvis skidanläggningar kommer att drabbas hårt av förändringarna. Regionala klimatmodeller med grövre upplösningar kan inte illustrera lokala geografiska variationer, vilket har i särklass störst betydelse för nederbörden och snödjupet. / How the winter climate in Sweden will differ between the time periods 2071-2100 and 1971-2000 is reviewed in this work. The investigated parameters are temperature, precipitation, wind, snow depth and snow distribution. Climate model data (CORDEX) with the resolution 12.5 km based on three different representative concentration pathways (RCP scenarios) were processed in Matlab and projected over Sweden. For a thorough analysis of the significance of the regional model resolution, data with the resolution 50 km was provided for a ten year period. The RCP 8.5 scenario could implicate a 10 degree increase in temperature, and upto 50% more precipitation. For the RCP 2.6 scenario, the precipitation alters with -5 to 20%, and the temperature increases with 1-4 degrees. The number of days with precipitation events remain unaltered regardless of RCP scenario, instead the amount of precipitation in general increases for each precipitation event. This is verified when looking at the amount of days with heavy precipitation, which will increase with 20%, 37% and 68% for RCP 2.6, 4.5 and 8.5, respectively. The temperature change will be more substantial in the north than in the south. The wind does not show any distinct patterns, which corresponds with historical observations. Even RCP 2.6 implies a diminishment of snow depth and snow distribution, which drastically amplifies for RCP 8.5. These changes will among others bring about increased winter water flow and a bigger risk for avalanches and floodings. Snow dependent businesses, for instance ski resorts, will be heavily affected by the changes. Regional low resolution climate models cannot illustrate local geographical variations, which by far has the biggest importance for modelling precipitation and snow depth.

Syftet med den här undersökningen var att studera hur bred gestaltning kvinnliga idrottare i jämförelse med manliga idrottare hade fått av media under vinter-OS som ägde rum år 2018 i Pyeongchang. Bakgrundsproblemet till studien är att män fortfarande får ta störst plats inom medias sportrapportering och kvinnorna får ett fortsatt litet utrymme inom gestaltningen. Det teoretiska ramverket och den tidigare forskning som har inkluderats till undersökningen är teorier och forskning som säger något om hur media väljer att gestalta och porträttera sina nyheter samt inkluderar genus och jämställdhet. Metoden som användes var en kvantitativ innehållsanalys av printade artiklar i Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter mellan den 9 februari 2018 och 26 februari då OS-mästerskapet ägde rum.  Undersökningen resulterade i att rapporteringen från SvD gestaltades som mer jämställd, medans idrottsmännen i Dagens Nyheter dominerade och fick fler artiklar och en större gestaltning än idrottskvinnorna. Dessutom visade resultatet på att några likheter fanns i tidningarnas respektive rapportering under mästerskapet. Bland annat att kvinnorna fick uttala sig mindre än männen fast artiklarna handlade om dem.

Introduktion: Fysisk aktivitet är en viktig del för fysiskt och psykiskt välmående hos människan. Det kan minska risken för vissa sjukdomar och har positiva effekter på hjärnans funktioner. Fysisk aktivitet kan vara allt från styrketräning, konditionsträning till promenader och trädgårdsarbete. Tidigare studier har dock visat att mängden fysisk aktivitet kan skilja sig mellan olika säsonger på ett år. Syfte: Syftet med den här litteraturstudien var att undersöka vad forskningen säger om hur mängden fysisk aktivitet påverkas av säsongsvariationer bland vuxna människor.Metod: För att svara på syftet valdes en litteraturöversikt som design. Databaserna som användes för att hitta studier var PubMed och CINAHL, där vars en sökning gjordes för att få fram artiklarna. Totalt 12 artiklar hittades som granskades utifrån de inklusion- och exklusionskriterier som studien använt sig av för att tas med i studien. Resultat: Ett antal artiklar fann signifikant skillnad i mängden fysisk aktivitet mellan säsongerna. Det tydligaste mönstret var att mest stillasittande beteende och minst fysisk aktivitet utfördes under vintern. Inga tydliga mönster hittades mellan kön och ålder när det kom till säsongsvariation och fysisk aktivitet. Konklusion: Det tyder på att mängden fysisk aktivitet påverkas av vilken säsong det är. Det kan behövas mer forskning för att undersöka vilket påverkan detta har på människors hälsa.

Till följd av globaliseringen och de arkitektoniska trender som finns planeras världens vinterstäder utefter klimat som inte alltid är anpassade till sina egna förutsättningar. Då klimat är något som påverkar människors beteende har vinterstäder en stor utmaning vid utformning av offentliga rum utomhus. Detta då det finns krav på att en känsla av bekvämlighet ska finnas för att ett rum ska ses som lyckat och användas. Masterarbetet tar avstamp genom att kritisera sommarnormen och belysa vikten av ett vinterperspektiv inom stadsplanering. Masterarbetet är ett kombinerat arbete som är uppdelat i två delar, en litteraturstudie (del I) och ett gestaltningsförslag (del II). Syftet med litteraturstudien är att undersöka vad forskning och beprövad erfarenhet säger om hur offentliga rum i vinterstäder under vinterhalvåret bör planeras och gestaltas för att öka människors användning av dem. Vidare är syftet att utarbeta principer för planering och gestaltning för en ökad användning av dessa offentliga rum. Litteraturstudien fungerar som ett kunskapsunderlag för planering och gestaltning av vinterstäder. Kunskapsunderlaget utgör grunden för formulering av principer som sedan översätts i del II. Gestaltningsförslaget undersöker tre platser i Östersund där dessa principer appliceras och visar hur offentliga rum kan utformas för att påverka den mänskliga aktiviteten under vinterhalvåret. Tre offentliga rum har valts för gestaltningsförslaget; Prästgatan, Stjärntorget och Kyrkparken. Dessa har valts utifrån deras centrala lokalisering och närhet till varandra samt att de representerar tre olika typer av offentliga rum. Litteraturstudien visar på att offentliga rum används i mindre utsträckning vintertid på grund av större upplevd obekvämlighet av de klimatfaktorer som uppstår då. De mest framträdande faktorerna som visade sig påverka känslan av upplevd bekvämlighet var vind, temperatur och ljus. Vad som upplevs som bekvämt klimat är dock subjektiv. Åtgärder för klimatfaktorer, med utgångspunkt i att ta hänsyn till lokala förhållanden, är det som studien visar sig vara det mest framgångsrika för en ökad användning av offentliga rum. Tre principer, Förlänga dagen, Färgsätta och Stanna upp, har formulerats med utgångspunkt från parametrar som litteraturstudien visade på vara de mest angelägna. Principerna representerar de önskvärda attributen en vinterstad anses ska ha för att kunna skapa möjligheter för mer aktivitet och ökad användning av offentliga rum vintertid.

Bakgrund: Majoriteten av befolkningen i Stockholm pendlar varje dag med olika transportmedel mellan sin bostad och arbetsplats eller skola, inte minst studenter. En hel del av dessa människor cykelpendlar och får in fysisk aktivitet i sin vardag. Utöver de positiva effekterna för kroppen av fysisk aktivitet mår även hjärnan bra av vardaglig motion. Upplevelsen är dock att många väljer att ställa in cykeln i förrådet under vinterhalvåret och använder andra transportmedel. Det vi vill undersöka är vilka faktorer i utemiljön som upplevs som störst hinder för studenter i Stockholm vid cykelpendling under vintern. Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie är att kartlägga hinder för cykelpendling under vintern.  - Vilka faktorer i utemiljön upplevs som störst hinder vid cykelpendling under vintern för studenter i Stockholm? - Finns det skillnader i upplevda hinder mellan män och kvinnor?Metod: Detta är en kvantitativ studie som har genomförts genom digitala enkäter. Antalet studenter som deltagit i studien är 78, 46 av dessa var kvinnor och 32 män. Majoriteten av studenterna studerar på Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm. De har fått besvara bakgrunds- och transportfrågor. Sedan har de fått uppskatta i vilken grad de olika faktorerna som exempelvis kyla, avstånd och trafiksäkerhet upplevs som hinder vid cykelpendling under vintern.  Resultat: 78 studenter deltog i studien, resultatet visade att tre av åtta faktorer i utemiljön upplevdes som störst hinder vid cykelpendling under vintern. Dessa tre faktorer var kyla som för hela gruppen stod för 55.8%, trafiksäkerhet som stod för 44% och avstånd som stod för 40%. Studien visade att det var en signifikant skillnad mellan könen på faktorerna ljud från trafiken (P = 0.015), tillgång till cykelbana (P = 0.007) och vägbanor ”omgivning & kvalité” (P = 0.014).  Slutsats: Kyla och avstånd är faktorer som upplevs som hinder vid cykelpendling under vintern, detta är faktorer som inte går att påverka genom yttre lösningar. Däremot är trafiksäkerhet en faktor som går och förbättra genom att bygga en bättre infrastruktur. Resultaten av denna studie är av stor betydelse för att veta vad man behöver fokusera på när man ska utforma strategier för att få fler att cykla under vintern.

Abstract This report was undertaken at the request of the Management and maintenance department of Swedish National Road Authority (Vägverket Region Sydöst) in Jönköping. In 1992, the management and maintenance of Swedish roads were laid out on external contractors. When putting out a tender for the work, the foundation is from a national set of rules which are in constant change. This report is limited to winter road upkeep. The trend in the invitation for tenders is that it is moving from the more conventional executional demands towards the less controlling demands. The downside of functional, less controlling demands is that it is difficult to articulate how to measure them. The order authority therefore has to find ways to make sure to get what has been paid for. In connection to the invitation for tender of winter road upkeep for 2005, the new set of rules, ATB Vinter 2003 was deployed. The main purpose of this thesis is to see which the big changes in the set of rules are and how these changes affect the organisation and activities of the contractor. It is also studied how the changes in execution is perceived by road users and how it affects the possibilities of the contractor to come as a newcomer to a new area of administration. Interviews and examination of sets of rules has led to a list of a number of changes that the contractors feel affect their work in any sense. Views from road users that have come in to the order authority have been scrutinized to see how they have experienced the change. When selecting which areas of administration to examine, care was taken to ensure that one was where the same contractor secured a renewed contract for the area over the gap of changing rules and the other one was area where the contractor was a newcomer. The result shows a number of changes and how these affect both the contractors and the road users. The report describes how winter road upkeep is maintained in the south of Sweden and the cooperation between buyer and contractor.